Brandkåren fick släcka en brand i en transformator på Vattenfallägda kärnkraftverket Krummel
utanför Hamburg den 28 juni i år. Foto: AP
Vattenfall har tappat fokus
Publicerat 26 juli 2007
06:59
Läs mer
Vattenfalls delår idag
kommer att överskuggas av reaktorproblemen i Tyskland som följer på motsvarande
incidenter i Forsmark. Företagets väldiga expansion efter år 2000 tycks ha
rubbat ledningens fokus på själva kraftproduktionen.
ANALYS | I skuggan av kärnkraftsincidenterna
Sedan 1990 har hälften av Sveriges elproduktion sålts ut av Stockholms stad, sydsvenska kommuner och skogsbolag som Stora Enso. Köpare har varit tyska Eon samt kraftbolag som kontrolleras av regeringarna i Norge och Finland.
Det har från svensk sida varit idiotiska affärer. En närmast ovärderlig naturresurs som vattenkraft har slumpats bort till reapris.
När utländska kraftbolag tagit för sig i Sverige är det inte rimligt att hävda att Vattenfall, det stora kraftbolag som fortfarande är i svensk ägo, inte skulle få satsa utomlands om det handlar om lönsamma investeringar.
Kritiken mot brunkolsdriften i Tyskland är också något missriktad. Den fanns och hade moderniserats i de bolag Vattenfall förvärvade. Prioriteten för den tyska ledningen vid återföreningen 1990 var att omgående stänga reaktorerna av Tjernobyltyp i östtyska Greifswald.
Det är en väldig expansion som Vattenfall har gjort sedan år 2000. Trots 600 nya danska medarbetare förra året när ett antal kraftanläggningar i Danmark tillfördes Vattenfall, har verksamheten i Norden bara drygt 9000 anställda av totalt 32 000.
20 000 finns i Tyskland och närmare 3 000 i Polen. Huvuddelen av intäkterna kommer från Tyskland och även vinstnivån från den tyska verksamheten ökar. När priser på rysk naturgas stiger blir Vattenfalls egenbrutna brunkol allt värdefullare även om det inte kan mäta sig med svensk vattenkraft.
En så snabb expansion inom en tung industriell verksamhet som kraftproduktion med allt fler energislag ställer stora krav på ledningens förmåga att hålla alla bollar i luften.
Budstrider får inte medföra att den pågående produktionen blir en bisak. Detta gäller förstås inte minst när kärnkraft är inblandad.
Kanske blev kampen med danska Dong om Danmarks elproduktion en droppe för mycket i Vattenfalls expansionsglas? För nästan exakt ett år sedan snabbstoppades Forsmark 1 efter kortslutning i ett ställverk.
Därefter avslöjades en lång rad brister men ledningen för Forsmark fick sitta kvar länge. Detta trots att det fanns personer i Vattenfalls koncernledning som upprördes över självtillräckligheten på Forsmark.
Tillslaget i Tyskland blev snabbare. Högste chefen för Vattenfall i Tyskland och flera andra fick gå. Men de två stängda tyska reaktorerna har återstartat kärnkraftsdebatten i Tyskland som numera är mer infekterad än den svenska. En av reaktorerna kan stängas för gott 2009.
Vattenfalls vd Lars G Josefsson sitter däremot kvar. Hamburgtidningen Welt am Sonntag påtalar hans förmåga att som tysk kolkung likväl framstå som en första rangens aktivist mot växthusgaser. Klarar Josefsson sig oskadd undan röran i den tyska verksamheten har han onekligen kvalificerat sig till att bli politiker, menar tidningen.
Sedan 1990 har hälften av Sveriges elproduktion sålts ut av Stockholms stad, sydsvenska kommuner och skogsbolag som Stora Enso. Köpare har varit tyska Eon samt kraftbolag som kontrolleras av regeringarna i Norge och Finland.
Det har från svensk sida varit idiotiska affärer. En närmast ovärderlig naturresurs som vattenkraft har slumpats bort till reapris.
När utländska kraftbolag tagit för sig i Sverige är det inte rimligt att hävda att Vattenfall, det stora kraftbolag som fortfarande är i svensk ägo, inte skulle få satsa utomlands om det handlar om lönsamma investeringar.
Kritiken mot brunkolsdriften i Tyskland är också något missriktad. Den fanns och hade moderniserats i de bolag Vattenfall förvärvade. Prioriteten för den tyska ledningen vid återföreningen 1990 var att omgående stänga reaktorerna av Tjernobyltyp i östtyska Greifswald.
Det är en väldig expansion som Vattenfall har gjort sedan år 2000. Trots 600 nya danska medarbetare förra året när ett antal kraftanläggningar i Danmark tillfördes Vattenfall, har verksamheten i Norden bara drygt 9000 anställda av totalt 32 000.
20 000 finns i Tyskland och närmare 3 000 i Polen. Huvuddelen av intäkterna kommer från Tyskland och även vinstnivån från den tyska verksamheten ökar. När priser på rysk naturgas stiger blir Vattenfalls egenbrutna brunkol allt värdefullare även om det inte kan mäta sig med svensk vattenkraft.
En så snabb expansion inom en tung industriell verksamhet som kraftproduktion med allt fler energislag ställer stora krav på ledningens förmåga att hålla alla bollar i luften.
Budstrider får inte medföra att den pågående produktionen blir en bisak. Detta gäller förstås inte minst när kärnkraft är inblandad.
Kanske blev kampen med danska Dong om Danmarks elproduktion en droppe för mycket i Vattenfalls expansionsglas? För nästan exakt ett år sedan snabbstoppades Forsmark 1 efter kortslutning i ett ställverk.
Därefter avslöjades en lång rad brister men ledningen för Forsmark fick sitta kvar länge. Detta trots att det fanns personer i Vattenfalls koncernledning som upprördes över självtillräckligheten på Forsmark.
Tillslaget i Tyskland blev snabbare. Högste chefen för Vattenfall i Tyskland och flera andra fick gå. Men de två stängda tyska reaktorerna har återstartat kärnkraftsdebatten i Tyskland som numera är mer infekterad än den svenska. En av reaktorerna kan stängas för gott 2009.
Vattenfalls vd Lars G Josefsson sitter däremot kvar. Hamburgtidningen Welt am Sonntag påtalar hans förmåga att som tysk kolkung likväl framstå som en första rangens aktivist mot växthusgaser. Klarar Josefsson sig oskadd undan röran i den tyska verksamheten har han onekligen kvalificerat sig till att bli politiker, menar tidningen.
Fredrik Braconier
Näringsliv
fredrik.braconier@svd.se
Expr norrköping 9/2 2007
Lars
Lindström: VATTENFALLET
Vid
lunchtid snavar Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson nedför en trappa på
Café Opera i Stockholm, och lite senare säger han till mig att i Forsmark ska
det hända grejer i dag.
Två timmar senare faller Forsmarks vd Lars Fagerberg.
Analytiker
och journalister
får rostbiff och potatissallad när Vattenfall under krogens kristallkronor
på engelska presenterar sitt resultat för 2006. Efter skatt och andra störande
poster landar vinsten på 19,4 miljarder kronor. Koncernchefen landar också, på
en ekonomireporter, när han har kört sin powerpoint och snubblar ned från
scenen. Jag grubblar över om snedsteget ska ses som en symbol för
Vattenfalls svaga fjärde kvartal, eller för säkerhetsproblemen vid Forsmarks
kärnkraftverk, men Lars G Josefsson säger att det bara var ett ovanligt högt
trappsteg.
Han
är förgrymmad
över den bristande säkerheten vid Forsmark, och gör ingen hemlighet av det.
Redan vid lunchtid väser han "not acceptable" och morrar
"further actions", men vill vid den tidpunkten inte kommentera om det
betyder att Forsmarks ledning sitter löst. Att kärnkraftsverkets stopp i somras
kostat Vattenfall omkring 1,5 miljarder kronor sitter som en svart plump i den
färgglada presentationen. Att Vattenfalls vinstjakt äventyrar säkerheten i
kärnkraften vill han, när vi sitter i någorlunda enskildhet i en trappa upp,
"å det starkaste dementera". Jag byter ämne och frågar om det inte är
en paradox att komma ut som miljövän när man är vd för ett företag som tillhör
Europas värsta vad gäller utsläpp av koldioxid och tjänar stora pengar på
brunkolsbrytning. Lars G Josefsson säger att arbetet mot växthusgaser
är en självklarhet, och att Vattenfall genom att köpa och modernisera
kolkraftverk tar ett ansvar och förbättrar.
Han
menar att
han hellre kallas klimatkramare än Brunkols-Josef. Men viktigare, påstår
han, är att svenskarna ska förstå att det engagemang som han känner för miljön,
speciellt inom klimatområdet, är seriöst och äkta. Tysklands förbundskansler
Angela Merkel har förstått det, och har utsett Josefsson till sin rådgivare i
klimatfrågor. Medan vi sitter och pratar i Stockholm händer det grejer i
Forsmark. En sparkad vd. Ny styrelse. Bättre kontroll, förhoppningsvis. När jag
går nedför trappan mot utgången ser jag noga efter var jag sätter fötterna.
Förbundskansler hotade med att dra in
Vattenfalls tillstånd
2007-07-26 | Publicerad kl. 06:59
Bristande säkerhet vid Vattenfalls
kärnkraftverk i Tyskland har skapat massiv kritik och de senaste veckorna har
flera toppchefer lämnat sina poster.
Skandalen kring säkerhetsbristerna vid Forsmark i juli 2006 var bara början
för Vattenfall. I sommar har företaget blivit utskällt i Tyskland dels för
bristande säkerhet och dels för att att inte ha gett tillräcklig information om
tillbud vid två kärnkraftverk i delstaten Schleswig-Holstein.
I slutet av juni tvingades Vattenfall stänga ner kärnkraftverket Brunsbuttel efter en störning i ett elnät och strax därpå utbröt en brand i kärnkraftverket Krummel. Branden nådde aldrig reaktorn men Tysklands förbundskansler Angela Merkel har krävt en genomgripande undersökning av tillbuden och politiker i Schleswig-Holstein har hotat med att dra in Vattenfalls tillstånd att driva kärnkraftverk.
Efter problemen i Tyskland har både Vattenfall Europes chef för kärnkraftdivisionen, Bruno Thomauske, och Vattenfalls vd i Tyskland, Klaus Rauscher, lämnat sina poster.
Vattenfall Europe är Tysklands tredje största elbolag med omkring 20000 anställda. Brytning av brunkol är den viktigaste verksamheten men bolaget driver också tre kärnkraftverk. För Vattenfallkoncernenen är Tyskland den i särklass viktigaste marknaden. Av de 145 miljarder kronor som Vattenfall omsatte 2006 var nära 70 miljarder i Tyskland.
Vattenfalls starka utveckling genererar miljarder till svenska statskassan och bolaget finns inte med bland de statliga företag som ska privatiseras. Förra året landade koncernens rörelseresultatet på 27 miljarder kronor.
Energiminister Maud Olofsson har i veckan sagt till medier att hon följer utvecklingen i Tyskland noga och upprepat att regeringen är kritisk till hur Vattenfall skött sitt uppdrag i Forsmark.
I slutet av juni tvingades Vattenfall stänga ner kärnkraftverket Brunsbuttel efter en störning i ett elnät och strax därpå utbröt en brand i kärnkraftverket Krummel. Branden nådde aldrig reaktorn men Tysklands förbundskansler Angela Merkel har krävt en genomgripande undersökning av tillbuden och politiker i Schleswig-Holstein har hotat med att dra in Vattenfalls tillstånd att driva kärnkraftverk.
Efter problemen i Tyskland har både Vattenfall Europes chef för kärnkraftdivisionen, Bruno Thomauske, och Vattenfalls vd i Tyskland, Klaus Rauscher, lämnat sina poster.
Vattenfall Europe är Tysklands tredje största elbolag med omkring 20000 anställda. Brytning av brunkol är den viktigaste verksamheten men bolaget driver också tre kärnkraftverk. För Vattenfallkoncernenen är Tyskland den i särklass viktigaste marknaden. Av de 145 miljarder kronor som Vattenfall omsatte 2006 var nära 70 miljarder i Tyskland.
Vattenfalls starka utveckling genererar miljarder till svenska statskassan och bolaget finns inte med bland de statliga företag som ska privatiseras. Förra året landade koncernens rörelseresultatet på 27 miljarder kronor.
Energiminister Maud Olofsson har i veckan sagt till medier att hon följer utvecklingen i Tyskland noga och upprepat att regeringen är kritisk till hur Vattenfall skött sitt uppdrag i Forsmark.
Karin
Lundbäck
Näringsliv
karin.lundback@svd.se
 |
Miljardsatsning på svensk kärnkraft
 |
Publicerad
30 augusti 2007 - 19:12
Uppdaterad 30 augusti 2007 - 20:03 |
Vattenfall satsar miljarder på att modernisera kärnkraften. Först efter
år 2040 räknar företaget med att landets största kärnkraftverk, Ringhals,
måste stängas ned.
Video
|
Kärnkraftindustrin
håller nu på med att bygga om alla Sveriges kärnkraftverk. Bara vid Ringhals
har Vattenfall investerat 13 miljarder på ombyggnad.
De stora ekonomiska investeringarna gör
kärnkraften svår att avveckla. -Om man ska avveckla kärnkraften så måste man
ha någonting i stället, säger näringsminister Maud Olofsson (c) till Rapport.
Skulle stoppas 2010
Kärnkraften har under årtionden varit en politiskt känslig fråga i Sverige. Exempelvis har det tagits ett beslut om att alla kärnkraftsverk skulle stoppas redan år 2010.
Kärnkraften har under årtionden varit en politiskt känslig fråga i Sverige. Exempelvis har det tagits ett beslut om att alla kärnkraftsverk skulle stoppas redan år 2010.
Den borgerliga regeringen har sagt att inga
beslut om kärnkraften ska tas under denna mandatperiod. Men därefter lär det
blir svårt, eller i alla fall mycket dyrt, att ta ett snabbt
avvecklingsbeslut med tanke på alla de miljarder kronor som då har plötjs ned
i moderniseringen av kärnkraftverken i Sverige.
Största satsningen i modern tid
Upprustningen som nu sker är det största investeringsprogrammet i modern tid.
Upprustningen som nu sker är det största investeringsprogrammet i modern tid.
-De stora programmens tid som nu pågår
sträcker sig fram till 2012, därefter kommer vi att fortsätta med vanligt
underhåll av anläggningen, säger Mats Jegebäck, teknisk chef för Ringhals 4.
En tyckare bara – Sven
tycker till
Vattenfall investerar
just nu mångmiljardbelopp i att modernisera den åldrande svenska kärnkraften.
Reaktorerna har passerat sista förbrukningsdag och för att kunna gå förbi
riksdagens avvecklingsbeslut gäller det att satsa så mycket pengar som möjligt
innan det är för sent. Sedan går det inte att stoppa. Investeringarna i
kärnkraften är större än i förnyelsebar energiproduktion. Jag hörde på TV i går
en representant som rakt ut sade att politikerna kunde fatta sina beslut bäst
dom ville, kärnkraftsindustrin fattade sina egna beslut. Där framgick det klart
vem som bestämmer.
Och apropå kärnkraften så
har man hittat felet som tvingade Ringhals till att stoppa nyligen. Någon hade
glömt ett verktyg och en penna inne i generatorn! Och så påstår dom att dom tar
säkerheten på allvar?
Vänster bild: Kolkraften är hårt omstridd i Tyskland. Vattenfall genererar 80 procent av
elektriciteten med hjälp av brunkol som bryts i de egna dagbrotten i östra
Tyskland.
Höger bild: Vid kärnkraftverket Krümmel genomförs omfattande inspektioner efter tillbudet den 28 juni. Totalt ska underhåll och kontroller genomföras på cirka 2 000 ställen. Foto:
Höger bild: Vid kärnkraftverket Krümmel genomförs omfattande inspektioner efter tillbudet den 28 juni. Totalt ska underhåll och kontroller genomföras på cirka 2 000 ställen. Foto:
Vattenfalls omstart
2007-09-02 | Publicerad
kl. 13:21
Läs mer om vattenfall
fakta
10 miljoner per
dag
För varje dag som Kärnkraftverken Krümmel och Brunnsbüttel står stilla uppskattas Vattenfall
förlora cirka 10 miljoner kronor. Kraftverken drivs och ägs av Vattenfall.
Tyska Eon är delägare med 50 respektive 33,3 procent.
Vattenfall producerar nästan 14 procent av elektriciteten i Tyskland och är landets tredje största kraftbolag. Nästan 90 procent av kraftgenereringen bygger på kol och 8 procent på kärnkraft.
I östra Tyskland har Vattenfall i dag tre dagbrott med rätt att bryta sammanlagt 1,55 miljarder ton brunkol.
Vattenfall producerar nästan 14 procent av elektriciteten i Tyskland och är landets tredje största kraftbolag. Nästan 90 procent av kraftgenereringen bygger på kol och 8 procent på kärnkraft.
I östra Tyskland har Vattenfall i dag tre dagbrott med rätt att bryta sammanlagt 1,55 miljarder ton brunkol.
Vägen till Tyskland
November 1999
Vattenfall vinner i hård konkurrens en internationell anbudstävling och tar över 25,1 procent av elverken i Hamburg, HEW. Det är grundstenen i Vattenfalls tyska imperium som i dag står för mer än hälften av koncernens omsättning.
Augusti 2000
En fusionsvåg sveper fram över Tyskland. HEW gör upp med Eon om att ta över elverken i Berlin, Bewag. Men Bewags minoritets-ägare Southern Energy lägger in veto och affären blir inte av förrän i december 2001.
December 2000
HEW vinner en internationell anbudstävling och tar över kraft- och gruvbjässarna Veag och Laubag i före detta Östtyskland. Nu är Vattenfall tredje största spelare på Europas största energimarknad.
Oktober 2002
Vattenfalls tyska aktiviteter skrivs in i handelsregistret under namnet
Vattenfall Europe AG med säte i Berlin.
Vattenfall vinner i hård konkurrens en internationell anbudstävling och tar över 25,1 procent av elverken i Hamburg, HEW. Det är grundstenen i Vattenfalls tyska imperium som i dag står för mer än hälften av koncernens omsättning.
Augusti 2000
En fusionsvåg sveper fram över Tyskland. HEW gör upp med Eon om att ta över elverken i Berlin, Bewag. Men Bewags minoritets-ägare Southern Energy lägger in veto och affären blir inte av förrän i december 2001.
December 2000
HEW vinner en internationell anbudstävling och tar över kraft- och gruvbjässarna Veag och Laubag i före detta Östtyskland. Nu är Vattenfall tredje största spelare på Europas största energimarknad.
Oktober 2002
Vattenfalls tyska aktiviteter skrivs in i handelsregistret under namnet
Vattenfall Europe AG med säte i Berlin.
Europas eljättar 2006
EDF, Frankrike (världens största) cirka 600 twh
Eon, Tyskland cirka 200 twh
RWE, Tyskland cirka 190 twh
Vattenfall, Sverige cirka 180 twh
Suez/Electrabel, Belgien cirka 140 twh
Endesa, Spanien cirka 135 twh
Enel, Italien cirka 135 twh
Enbw, Tyskland cirka 75 twh
British Energy, Storbritannien cirka 70 twh
Eon, Tyskland cirka 200 twh
RWE, Tyskland cirka 190 twh
Vattenfall, Sverige cirka 180 twh
Suez/Electrabel, Belgien cirka 140 twh
Endesa, Spanien cirka 135 twh
Enel, Italien cirka 135 twh
Enbw, Tyskland cirka 75 twh
British Energy, Storbritannien cirka 70 twh
Tekniska störningar på två
kärnkraftverk i Tyskland utvecklade sig i somras till ett komplett haveri för
elproducenten Vattenfall. Det var förmågan att berätta om vad som hänt för
tyskarna som havererade – en kortslutning i kommunikationen. Följderna blev
ödesdigra.
Välmående små samhällen.
Gröna ängar och får som betar på vallarna utmed floden
Elbe. Några grabbar som metar. Segelbåtar. En perfekt idyll bara tre mil från
den sjudande miljonstaden Hamburg.
Här inträffar den 28 juni i år en driftsstörning i Vattenfalls kärnkraftsverk Krümmel, ett av landets äldsta. Tillbudet är för alla experter en bagatell men blir mitt i sommarstiljten upptakten till en ödesdiger pr-katastrof för Vattenfall – som i Tyskland genererar hälften av koncernvinsten och omsätter 112 miljarder kronor.
Sett i backspegeln är det en historia som handlar om aningslöshet, felbedömningar, bristande sensibilitet och dåligt krismanagement. Däremot inte om säkerheten som enligt både Vattenfall och myndigheterna aldrig var ifrågasatt.
Det börjar med en kortslutning i kärnkraftverket Brunnsbüttel, även detta ägt av Vattenfall. Elleveranserna slås ut. Två timmar senare börjar det brinna i en transformator vid kärnkraftverket Krümmel. Båda kärnkraftverken stängs av.
I Krümmel stiger vid 15-tiden tjock rök upp mot himlen. Oroade invånare i kommunen Marschacht samlas på vallen mitt emot kärnkraftverket.
– Vi hade ingen aning om vad som var på gång, minns borgmästare Rolf Roth som säger att han tidigare aldrig varit rädd men att han i dag lever med en malande oro.
Vattenfall tiger som muren. Rolf Roth ringer ministeriet i Kiel och får besked att brandkåren är på plats och att det inte råder någon fara för allmänheten. Vattenfall hör inte av sig på flera veckor. Och det finns ingen telefonsluss för oroade invånare. Den ska komma först flera veckor senare – när Vattenfall slutligen får krypa till korset.
I Hamburg, där Vattenfalls kärnkraftsdivision har sitt huvudkontor, är man övertygad om att ha handlat korrekt. Myndigheterna i delstaten Schleswig-Holstein informeras omgående. Störningen klassas som en ”nollhändelse” på den internationella Ines-skalan. För teknikerna och företagsledningen är det med andra ord en struntsak.
Vid den tidpunkten är det ingen i Vattenfall som förstår vad som håller på att hända utanför företagets egna väggar. Ingen anar att Vattenfall som fram till dess haft ett oklanderligt rykte på Europas största energimarknad är på väg in i en rytande orkan som ska kulminera i svidande kritik från förbundskansler Angela Merkel, en flod av förkrossande rubriker i tidningarna och krav på att Vattenfall ska fråntas sin licens att över huvud taget driva kärnkraftverk i Tyskland.
Stormen bedarrar först efter en förödmjukande chefsslakt i Vattenfall och en brandkårsutryckning från koncernchef Lars G Josefsson som reser till Tyskland och lovar bättring.
Men detta kommer alltså långt senare. Inte ens när bilderna från den rykande transformatorn toppar tv-nyheterna två dagar i sträck reagerar företagsledningen. Lars G Josefsson medger efteråt i en intervju med veckotidningen Welt am Sonntag att han inte förstod vad som höll på att hända. ”De interna rapporterna som jag fick från Tyskland stämde inte överens med mediebilden”.
Vattenfallchefen Klaus Rauscher, som senare ska få sparken, gör sig rent av lustig över tyskarnas överdrivna rädsla. ”Ska jag rapportera till myndigheterna varje gång en sekreterare på ett kärnkraftverk vrickar foten”, citeras han i medierna.
Vattenfall ägnar sig de följande dagarna åt salamitaktik. I stället för att informera omfattande sipprar informationen ut. Uppgifter om vilka som befann sig i kraftverkets ledningscentral och hur de kommunicerade med varandra hålls enligt det ansvariga ministeriet i Kiel tillbaka.
Det går så långt att åklagare och polis dyker upp på kraftverket för att få ut namnen på personal som under själva olyckan inte hade skyddsutrustning. En intern sammanställning över registrerade defekter släpps först efter massiv politisk påtryckning.
Mycket av detta bestrids eller beskrivs annorlunda av Vattenfall. Men den versionen når inte ut. En kedjereaktion av kritik och vad som uppfattas som försök att slå ifrån sig sätter igång. Miljöminister Sigmar Gabriel i Berlin talar om ”bristande säkerhetskultur” hos Vattenfall.
Förbundskansler Angela Merkel, som anlitar Josefsson som regeringens rådgivare i klimatfrågor, kritiserar ”dramatiska fel” och talar om en ”oacceptabel” informationspolitik.
I medierna publiceras det på kort tid flera tusen artiklar och inslag som angriper Vattenfall.
Vid universitet Hohenheim som varje månad rangordnar de tyska företagens anseende har kommunikationsexperten professor Frank Brettschneider svårt att finna något positivt om Vattenfall. Av 350 inslag i radio, tv och ledande dagstidningar som han granskar är 90 procent negativa.
Nu hakar kärnkraftsmotståndarna på. Den tyska antikärnkraftsrörelsen är inte bara Europas mest slagkraftiga och mest militanta. Den är starkt förankrad i breda samhällsskikt och inte minst i medierna. För motståndarna är tv-bilderna från Krümmel – och Vattenfalls tafatta reaktioner –gefundenes fressen.
Som bevis för den osäkra kärnkraften anförs störningarna vid Forsmark i Sverige där delar av kylsystemen slogs ut i juli förra året. ”Världen undgick med nöd och näppe ett nytt Tjernobyl”, larmar miljöorganisationen Bund.
Även statliga strålskyddsinspektionen i Salzgitter reagerar bitskt. ”Vattenfall ignorerar befolkningens förväntningar, ja trampar ner dem”, fräser Wolfram König, chef för Bundesamt für Strahlenschutz.
Till slut går också kollegorna i kärnkraftsbranschens lobbyorganisation Deutsches Atomforum går till
attack.
Organisationens ordförande Walter Hohlefelder talar om en ”katastrofal informationspolitik” och konstaterar att ”kärnkraftens framtid har drabbats av ett massivt politiskt bakslag”.
Wulf Bernotat, koncernchef vid konkurrenten Eon, råder Vattenfall att omedelbart inleda en öppen, omfattande och klar kommunikation med allmänheten. Det som har inträffat ”är högst irriterande eftersom det kastar ett felaktigt ljus på kärnkraften”, säger Bernotat i tidskriften Stern.
För kraftbolagen kommer tv-bilderna från Krümmel synnerligen omlämpligt. De har just dragit igång en stor kampanj där kärnkraften utmålas som den mest miljövänliga energin. Den behövs för att klara de utlovade minskningarna av växthusgaser, lyder argumentet. Vattenfall hotar nu att sätta käppar i hjulen för denna kampanj.
När Lars G Josefsson slutligen drar i nödbromsen så gör han det med besked. Den 18 juli får Tysklandschefen Klaus Rauscher sparken och Josefsson lovar att göra allt för att vinna tillbaka förlorat förtroende. En oberoende expertkommission tillsätts och får en budget på 46 miljoner kronor.
Lars G Josefsson uppträder självkritiskt och förklarar Vattenfalls oförmåga att kommunicera med allmänheten med en ”viss bunkermentalitet”.
– Våra anställda är inte rädda för kärnkraften men de är ibland rädda för omvärlden. Många tror att människorna där ute är deras fiender och att allt de säger kommer att användas emot dem, säger han i en intervju med tidskriften Der Spiegel.
Kvar står trots allt frågan hur det kunde gå så otroligt snett. Varför var det ingen som såg lavinen när den var på väg? För Peter Höbel, krismanager och pr-expert med erfarenhet av Tjernobyl samt dussintals flygolyckor, kidnappningar och kemiskandaler, är förklaringen enkel.
– För folket på Vattenfall var det egentligen inget som hade hänt. En smäll och så litet rök. So what! I medierna framstod det däremot som om Krümmel stod inför en härdsmälta, säger Höbel med ett förflutet som journalist och presstalesman vid Lufthansa och nu leder företaget Crisadvice.
Vattenfalls reaktion är enligt Höbel typisk för stora ingenjörsdrivna företag. Fakta är allt. Empati och psykologi förekommer inte i deras värld. Särskilt dåliga på att läsa av stämningar och reagera preventivt är tidigare monopolföretag – som Vattenfall.
Är då Lars G Josefssons och Vattenfalls anseende ruinerat för många år framöver? Christian Kleinschmidt, analytiker vid banken Unicredit, säger att den svenska kraftbjässens rykte definitivt har tagit stryk men att Josefssons ingripande visar att
bolaget agerar snabbt och konsekvent när det väl har bestämt sig. Detta har registrerats positivt i Tyskland.
Men han pekar också på att Vattenfall nu kämpar på fler fronter än bara kärnkraften. Prishöjningarna på el har slagit hårt. Enligt Josefsson kan Vattenfall ha förlorat 20 000–30 000 kunder de senaste månaderna. Missnöjet utnyttjas av miljöorganisationen Bund som har en kampanj där Vattenfalls kunder erbjuds ett speciellt ”Vattenfall-växel-pris” om de byter leverantör.
Omstridd är även brunkolsbrytningen i östra Tyskland och satsningen på nya jättelika kolkraftverk som i Hamburg Moorburg där Vattenfall investerar 15 miljarder kronor. I World Wide Fund for Natures årliga sammanställning över Europas smutsigaste kraftverk (”Dirty 30”) lyfts Vattenfall ständigt fram som en av de värsta miljöbovarna.
Hittills har kritiken i allt väsentligt varit begränsad till miljörörelsen och protestgrupper i byar i östra Tyskland som hotas av dagbrotten. Där har man länge kunnat se skyltar och banderollen som varnar för skövling och uppmanar Sverige att stoppa Vattenfalls framfart.
Men nu kolliderar satsningen på kol med Tysklands målsättning att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent fram till 2020. Och det är långt allvarligare än alla gröna protester. För även om Lars G Josefsson reser runt i världen och predikar ”clean coal” och lovar miljardinvesteringar så är det en teknologi som i industriell skala är oprövad och kanske aldrig blir lönsam.
Här inträffar den 28 juni i år en driftsstörning i Vattenfalls kärnkraftsverk Krümmel, ett av landets äldsta. Tillbudet är för alla experter en bagatell men blir mitt i sommarstiljten upptakten till en ödesdiger pr-katastrof för Vattenfall – som i Tyskland genererar hälften av koncernvinsten och omsätter 112 miljarder kronor.
Sett i backspegeln är det en historia som handlar om aningslöshet, felbedömningar, bristande sensibilitet och dåligt krismanagement. Däremot inte om säkerheten som enligt både Vattenfall och myndigheterna aldrig var ifrågasatt.
Det börjar med en kortslutning i kärnkraftverket Brunnsbüttel, även detta ägt av Vattenfall. Elleveranserna slås ut. Två timmar senare börjar det brinna i en transformator vid kärnkraftverket Krümmel. Båda kärnkraftverken stängs av.
I Krümmel stiger vid 15-tiden tjock rök upp mot himlen. Oroade invånare i kommunen Marschacht samlas på vallen mitt emot kärnkraftverket.
– Vi hade ingen aning om vad som var på gång, minns borgmästare Rolf Roth som säger att han tidigare aldrig varit rädd men att han i dag lever med en malande oro.
Vattenfall tiger som muren. Rolf Roth ringer ministeriet i Kiel och får besked att brandkåren är på plats och att det inte råder någon fara för allmänheten. Vattenfall hör inte av sig på flera veckor. Och det finns ingen telefonsluss för oroade invånare. Den ska komma först flera veckor senare – när Vattenfall slutligen får krypa till korset.
I Hamburg, där Vattenfalls kärnkraftsdivision har sitt huvudkontor, är man övertygad om att ha handlat korrekt. Myndigheterna i delstaten Schleswig-Holstein informeras omgående. Störningen klassas som en ”nollhändelse” på den internationella Ines-skalan. För teknikerna och företagsledningen är det med andra ord en struntsak.
Vid den tidpunkten är det ingen i Vattenfall som förstår vad som håller på att hända utanför företagets egna väggar. Ingen anar att Vattenfall som fram till dess haft ett oklanderligt rykte på Europas största energimarknad är på väg in i en rytande orkan som ska kulminera i svidande kritik från förbundskansler Angela Merkel, en flod av förkrossande rubriker i tidningarna och krav på att Vattenfall ska fråntas sin licens att över huvud taget driva kärnkraftverk i Tyskland.
Stormen bedarrar först efter en förödmjukande chefsslakt i Vattenfall och en brandkårsutryckning från koncernchef Lars G Josefsson som reser till Tyskland och lovar bättring.
Men detta kommer alltså långt senare. Inte ens när bilderna från den rykande transformatorn toppar tv-nyheterna två dagar i sträck reagerar företagsledningen. Lars G Josefsson medger efteråt i en intervju med veckotidningen Welt am Sonntag att han inte förstod vad som höll på att hända. ”De interna rapporterna som jag fick från Tyskland stämde inte överens med mediebilden”.
Vattenfallchefen Klaus Rauscher, som senare ska få sparken, gör sig rent av lustig över tyskarnas överdrivna rädsla. ”Ska jag rapportera till myndigheterna varje gång en sekreterare på ett kärnkraftverk vrickar foten”, citeras han i medierna.
Vattenfall ägnar sig de följande dagarna åt salamitaktik. I stället för att informera omfattande sipprar informationen ut. Uppgifter om vilka som befann sig i kraftverkets ledningscentral och hur de kommunicerade med varandra hålls enligt det ansvariga ministeriet i Kiel tillbaka.
Det går så långt att åklagare och polis dyker upp på kraftverket för att få ut namnen på personal som under själva olyckan inte hade skyddsutrustning. En intern sammanställning över registrerade defekter släpps först efter massiv politisk påtryckning.
Mycket av detta bestrids eller beskrivs annorlunda av Vattenfall. Men den versionen når inte ut. En kedjereaktion av kritik och vad som uppfattas som försök att slå ifrån sig sätter igång. Miljöminister Sigmar Gabriel i Berlin talar om ”bristande säkerhetskultur” hos Vattenfall.
Förbundskansler Angela Merkel, som anlitar Josefsson som regeringens rådgivare i klimatfrågor, kritiserar ”dramatiska fel” och talar om en ”oacceptabel” informationspolitik.
I medierna publiceras det på kort tid flera tusen artiklar och inslag som angriper Vattenfall.
Vid universitet Hohenheim som varje månad rangordnar de tyska företagens anseende har kommunikationsexperten professor Frank Brettschneider svårt att finna något positivt om Vattenfall. Av 350 inslag i radio, tv och ledande dagstidningar som han granskar är 90 procent negativa.
Nu hakar kärnkraftsmotståndarna på. Den tyska antikärnkraftsrörelsen är inte bara Europas mest slagkraftiga och mest militanta. Den är starkt förankrad i breda samhällsskikt och inte minst i medierna. För motståndarna är tv-bilderna från Krümmel – och Vattenfalls tafatta reaktioner –gefundenes fressen.
Som bevis för den osäkra kärnkraften anförs störningarna vid Forsmark i Sverige där delar av kylsystemen slogs ut i juli förra året. ”Världen undgick med nöd och näppe ett nytt Tjernobyl”, larmar miljöorganisationen Bund.
Även statliga strålskyddsinspektionen i Salzgitter reagerar bitskt. ”Vattenfall ignorerar befolkningens förväntningar, ja trampar ner dem”, fräser Wolfram König, chef för Bundesamt für Strahlenschutz.
Till slut går också kollegorna i kärnkraftsbranschens lobbyorganisation Deutsches Atomforum går till
attack.
Organisationens ordförande Walter Hohlefelder talar om en ”katastrofal informationspolitik” och konstaterar att ”kärnkraftens framtid har drabbats av ett massivt politiskt bakslag”.
Wulf Bernotat, koncernchef vid konkurrenten Eon, råder Vattenfall att omedelbart inleda en öppen, omfattande och klar kommunikation med allmänheten. Det som har inträffat ”är högst irriterande eftersom det kastar ett felaktigt ljus på kärnkraften”, säger Bernotat i tidskriften Stern.
För kraftbolagen kommer tv-bilderna från Krümmel synnerligen omlämpligt. De har just dragit igång en stor kampanj där kärnkraften utmålas som den mest miljövänliga energin. Den behövs för att klara de utlovade minskningarna av växthusgaser, lyder argumentet. Vattenfall hotar nu att sätta käppar i hjulen för denna kampanj.
När Lars G Josefsson slutligen drar i nödbromsen så gör han det med besked. Den 18 juli får Tysklandschefen Klaus Rauscher sparken och Josefsson lovar att göra allt för att vinna tillbaka förlorat förtroende. En oberoende expertkommission tillsätts och får en budget på 46 miljoner kronor.
Lars G Josefsson uppträder självkritiskt och förklarar Vattenfalls oförmåga att kommunicera med allmänheten med en ”viss bunkermentalitet”.
– Våra anställda är inte rädda för kärnkraften men de är ibland rädda för omvärlden. Många tror att människorna där ute är deras fiender och att allt de säger kommer att användas emot dem, säger han i en intervju med tidskriften Der Spiegel.
Kvar står trots allt frågan hur det kunde gå så otroligt snett. Varför var det ingen som såg lavinen när den var på väg? För Peter Höbel, krismanager och pr-expert med erfarenhet av Tjernobyl samt dussintals flygolyckor, kidnappningar och kemiskandaler, är förklaringen enkel.
– För folket på Vattenfall var det egentligen inget som hade hänt. En smäll och så litet rök. So what! I medierna framstod det däremot som om Krümmel stod inför en härdsmälta, säger Höbel med ett förflutet som journalist och presstalesman vid Lufthansa och nu leder företaget Crisadvice.
Vattenfalls reaktion är enligt Höbel typisk för stora ingenjörsdrivna företag. Fakta är allt. Empati och psykologi förekommer inte i deras värld. Särskilt dåliga på att läsa av stämningar och reagera preventivt är tidigare monopolföretag – som Vattenfall.
Är då Lars G Josefssons och Vattenfalls anseende ruinerat för många år framöver? Christian Kleinschmidt, analytiker vid banken Unicredit, säger att den svenska kraftbjässens rykte definitivt har tagit stryk men att Josefssons ingripande visar att
bolaget agerar snabbt och konsekvent när det väl har bestämt sig. Detta har registrerats positivt i Tyskland.
Men han pekar också på att Vattenfall nu kämpar på fler fronter än bara kärnkraften. Prishöjningarna på el har slagit hårt. Enligt Josefsson kan Vattenfall ha förlorat 20 000–30 000 kunder de senaste månaderna. Missnöjet utnyttjas av miljöorganisationen Bund som har en kampanj där Vattenfalls kunder erbjuds ett speciellt ”Vattenfall-växel-pris” om de byter leverantör.
Omstridd är även brunkolsbrytningen i östra Tyskland och satsningen på nya jättelika kolkraftverk som i Hamburg Moorburg där Vattenfall investerar 15 miljarder kronor. I World Wide Fund for Natures årliga sammanställning över Europas smutsigaste kraftverk (”Dirty 30”) lyfts Vattenfall ständigt fram som en av de värsta miljöbovarna.
Hittills har kritiken i allt väsentligt varit begränsad till miljörörelsen och protestgrupper i byar i östra Tyskland som hotas av dagbrotten. Där har man länge kunnat se skyltar och banderollen som varnar för skövling och uppmanar Sverige att stoppa Vattenfalls framfart.
Men nu kolliderar satsningen på kol med Tysklands målsättning att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent fram till 2020. Och det är långt allvarligare än alla gröna protester. För även om Lars G Josefsson reser runt i världen och predikar ”clean coal” och lovar miljardinvesteringar så är det en teknologi som i industriell skala är oprövad och kanske aldrig blir lönsam.
tomas lundin
tomas.lundin@svd.se
Vattenfallägda
kärnkraftverket Krummel utanför Hamburg Foto: AP Photo
Minskad vinst för Vattenfall
Publicerat 26 juli 2007
09:33
Vattenfall redovisar en
rörelsevinst på 5 470 miljoner kronor för det andra kvartalet i år. Det är en
minskning med 6,2 procent jämfört med vinsten på 5 834 miljoner kronor
motsvarande period i fjol.
Enligt bolaget beror försämringen på utvecklingen i
Norden och Tyskland.
Under första halvåret minskade rörelsevinsten med 10 procent till 16,7 miljarder kronor medan omsättningen steg med 7,8 procent till 73,7 miljarder kronor.
Under första halvåret minskade rörelsevinsten med 10 procent till 16,7 miljarder kronor medan omsättningen steg med 7,8 procent till 73,7 miljarder kronor.
Stockholm TT
Förbundskansler hotade med att dra in
Vattenfalls tillstånd
2007-07-26 | Publicerad kl. 06:59
Årsredovisningar
Bristande säkerhet vid Vattenfalls
kärnkraftverk i Tyskland har skapat massiv kritik och de senaste veckorna har
flera toppchefer lämnat sina poster.
Skandalen kring säkerhetsbristerna vid Forsmark i juli 2006 var bara början
för Vattenfall. I sommar har företaget blivit utskällt i Tyskland dels för
bristande säkerhet och dels för att att inte ha gett tillräcklig information om
tillbud vid två kärnkraftverk i delstaten Schleswig-Holstein.
I slutet av juni tvingades Vattenfall stänga ner kärnkraftverket Brunsbuttel efter en störning i ett elnät och strax därpå utbröt en brand i kärnkraftverket Krummel. Branden nådde aldrig reaktorn men Tysklands förbundskansler Angela Merkel har krävt en genomgripande undersökning av tillbuden och politiker i Schleswig-Holstein har hotat med att dra in Vattenfalls tillstånd att driva kärnkraftverk.
Efter problemen i Tyskland har både Vattenfall Europes chef för kärnkraftdivisionen, Bruno Thomauske, och Vattenfalls vd i Tyskland, Klaus Rauscher, lämnat sina poster.
Vattenfall Europe är Tysklands tredje största elbolag med omkring 20000 anställda. Brytning av brunkol är den viktigaste verksamheten men bolaget driver också tre kärnkraftverk. För Vattenfallkoncernenen är Tyskland den i särklass viktigaste marknaden. Av de 145 miljarder kronor som Vattenfall omsatte 2006 var nära 70 miljarder i Tyskland.
Vattenfalls starka utveckling genererar miljarder till svenska statskassan och bolaget finns inte med bland de statliga företag som ska privatiseras. Förra året landade koncernens rörelseresultatet på 27 miljarder kronor.
Energiminister Maud Olofsson har i veckan sagt till medier att hon följer utvecklingen i Tyskland noga och upprepat att regeringen är kritisk till hur Vattenfall skött sitt uppdrag i Forsmark.
I slutet av juni tvingades Vattenfall stänga ner kärnkraftverket Brunsbuttel efter en störning i ett elnät och strax därpå utbröt en brand i kärnkraftverket Krummel. Branden nådde aldrig reaktorn men Tysklands förbundskansler Angela Merkel har krävt en genomgripande undersökning av tillbuden och politiker i Schleswig-Holstein har hotat med att dra in Vattenfalls tillstånd att driva kärnkraftverk.
Efter problemen i Tyskland har både Vattenfall Europes chef för kärnkraftdivisionen, Bruno Thomauske, och Vattenfalls vd i Tyskland, Klaus Rauscher, lämnat sina poster.
Vattenfall Europe är Tysklands tredje största elbolag med omkring 20000 anställda. Brytning av brunkol är den viktigaste verksamheten men bolaget driver också tre kärnkraftverk. För Vattenfallkoncernenen är Tyskland den i särklass viktigaste marknaden. Av de 145 miljarder kronor som Vattenfall omsatte 2006 var nära 70 miljarder i Tyskland.
Vattenfalls starka utveckling genererar miljarder till svenska statskassan och bolaget finns inte med bland de statliga företag som ska privatiseras. Förra året landade koncernens rörelseresultatet på 27 miljarder kronor.
Energiminister Maud Olofsson har i veckan sagt till medier att hon följer utvecklingen i Tyskland noga och upprepat att regeringen är kritisk till hur Vattenfall skött sitt uppdrag i Forsmark.
Karin
Lundbäck
Näringsliv
karin.lundback@svd.se
Brandkåren fick släcka en brand i en
transformator på Vattenfallägda kärnkraftverket Krummel utanför Hamburg den 28
juni i år. Foto: AP
Vattenfall har tappat fokus
Publicerat 26 juli 2007 06:59
Läs mer
Årsredovisningar
Vattenfalls delår idag kommer att överskuggas av reaktorproblemen i
Tyskland som följer på motsvarande incidenter i Forsmark. Företagets väldiga
expansion efter år 2000 tycks ha rubbat ledningens fokus på själva
kraftproduktionen.
ANALYS | I skuggan av kärnkraftsincidenterna
Sedan 1990 har hälften av Sveriges elproduktion sålts ut av Stockholms stad, sydsvenska kommuner och skogsbolag som Stora Enso. Köpare har varit tyska Eon samt kraftbolag som kontrolleras av regeringarna i Norge och Finland.
Det har från svensk sida varit idiotiska affärer. En närmast ovärderlig naturresurs som vattenkraft har slumpats bort till reapris.
När utländska kraftbolag tagit för sig i Sverige är det inte rimligt att hävda att Vattenfall, det stora kraftbolag som fortfarande är i svensk ägo, inte skulle få satsa utomlands om det handlar om lönsamma investeringar.
Kritiken mot brunkolsdriften i Tyskland är också något missriktad. Den fanns och hade moderniserats i de bolag Vattenfall förvärvade. Prioriteten för den tyska ledningen vid återföreningen 1990 var att omgående stänga reaktorerna av Tjernobyltyp i östtyska Greifswald.
Det är en väldig expansion som Vattenfall har gjort sedan år 2000. Trots 600 nya danska medarbetare förra året när ett antal kraftanläggningar i Danmark tillfördes Vattenfall, har verksamheten i Norden bara drygt 9000 anställda av totalt 32 000.
20 000 finns i Tyskland och närmare 3 000 i Polen. Huvuddelen av intäkterna kommer från Tyskland och även vinstnivån från den tyska verksamheten ökar. När priser på rysk naturgas stiger blir Vattenfalls egenbrutna brunkol allt värdefullare även om det inte kan mäta sig med svensk vattenkraft.
En så snabb expansion inom en tung industriell verksamhet som kraftproduktion med allt fler energislag ställer stora krav på ledningens förmåga att hålla alla bollar i luften.
Budstrider får inte medföra att den pågående produktionen blir en bisak. Detta gäller förstås inte minst när kärnkraft är inblandad.
Kanske blev kampen med danska Dong om Danmarks elproduktion en droppe för mycket i Vattenfalls expansionsglas? För nästan exakt ett år sedan snabbstoppades Forsmark 1 efter kortslutning i ett ställverk.
Därefter avslöjades en lång rad brister men ledningen för Forsmark fick sitta kvar länge. Detta trots att det fanns personer i Vattenfalls koncernledning som upprördes över självtillräckligheten på Forsmark.
Tillslaget i Tyskland blev snabbare. Högste chefen för Vattenfall i Tyskland och flera andra fick gå. Men de två stängda tyska reaktorerna har återstartat kärnkraftsdebatten i Tyskland som numera är mer infekterad än den svenska. En av reaktorerna kan stängas för gott 2009.
Vattenfalls vd Lars G Josefsson sitter däremot kvar. Hamburgtidningen Welt am Sonntag påtalar hans förmåga att som tysk kolkung likväl framstå som en första rangens aktivist mot växthusgaser. Klarar Josefsson sig oskadd undan röran i den tyska verksamheten har han onekligen kvalificerat sig till att bli politiker, menar tidningen.
Sedan 1990 har hälften av Sveriges elproduktion sålts ut av Stockholms stad, sydsvenska kommuner och skogsbolag som Stora Enso. Köpare har varit tyska Eon samt kraftbolag som kontrolleras av regeringarna i Norge och Finland.
Det har från svensk sida varit idiotiska affärer. En närmast ovärderlig naturresurs som vattenkraft har slumpats bort till reapris.
När utländska kraftbolag tagit för sig i Sverige är det inte rimligt att hävda att Vattenfall, det stora kraftbolag som fortfarande är i svensk ägo, inte skulle få satsa utomlands om det handlar om lönsamma investeringar.
Kritiken mot brunkolsdriften i Tyskland är också något missriktad. Den fanns och hade moderniserats i de bolag Vattenfall förvärvade. Prioriteten för den tyska ledningen vid återföreningen 1990 var att omgående stänga reaktorerna av Tjernobyltyp i östtyska Greifswald.
Det är en väldig expansion som Vattenfall har gjort sedan år 2000. Trots 600 nya danska medarbetare förra året när ett antal kraftanläggningar i Danmark tillfördes Vattenfall, har verksamheten i Norden bara drygt 9000 anställda av totalt 32 000.
20 000 finns i Tyskland och närmare 3 000 i Polen. Huvuddelen av intäkterna kommer från Tyskland och även vinstnivån från den tyska verksamheten ökar. När priser på rysk naturgas stiger blir Vattenfalls egenbrutna brunkol allt värdefullare även om det inte kan mäta sig med svensk vattenkraft.
En så snabb expansion inom en tung industriell verksamhet som kraftproduktion med allt fler energislag ställer stora krav på ledningens förmåga att hålla alla bollar i luften.
Budstrider får inte medföra att den pågående produktionen blir en bisak. Detta gäller förstås inte minst när kärnkraft är inblandad.
Kanske blev kampen med danska Dong om Danmarks elproduktion en droppe för mycket i Vattenfalls expansionsglas? För nästan exakt ett år sedan snabbstoppades Forsmark 1 efter kortslutning i ett ställverk.
Därefter avslöjades en lång rad brister men ledningen för Forsmark fick sitta kvar länge. Detta trots att det fanns personer i Vattenfalls koncernledning som upprördes över självtillräckligheten på Forsmark.
Tillslaget i Tyskland blev snabbare. Högste chefen för Vattenfall i Tyskland och flera andra fick gå. Men de två stängda tyska reaktorerna har återstartat kärnkraftsdebatten i Tyskland som numera är mer infekterad än den svenska. En av reaktorerna kan stängas för gott 2009.
Vattenfalls vd Lars G Josefsson sitter däremot kvar. Hamburgtidningen Welt am Sonntag påtalar hans förmåga att som tysk kolkung likväl framstå som en första rangens aktivist mot växthusgaser. Klarar Josefsson sig oskadd undan röran i den tyska verksamheten har han onekligen kvalificerat sig till att bli politiker, menar tidningen.
Fredrik
Braconier
Näringsliv
fredrik.braconier@svd.se
Tung Vattenfallchef får gå
Publicerat 18 juli 2007 15:49
Årsredovisningar
Fler huvuden rullar i Vattenfalls tyska verksamhet efter incidenterna i
företagets tyska kärnkraftverk i juni. Nu slutar även Vattenfall Europes högste
chef Klaus Rauscher.
Tidigare i veckan fick den operative chefen för kärnkraftverken, Bruno
Thomauske, och kommunikationschefen Johannes Alteppen sparken.
Dessutom kommer frän kritik från högsta ort. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kritiserade på onsdagen Vattenfalls tyska enhet.
- Allvarliga misstag har gjorts, sade hon enligt nyhetsbyrån Reuters.
Samtidigt sade hon sig vara nöjd med de tydliga uttalanden om incidenterna från Vattenfalls högste chef Lars G Josefsson. Josefsson är den tyska regeringens rådgivare i energifrågor och händelserna i kärnkraftverken kommer inte att ändra på detta, enligt Merkel.
Dessutom kommer frän kritik från högsta ort. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kritiserade på onsdagen Vattenfalls tyska enhet.
- Allvarliga misstag har gjorts, sade hon enligt nyhetsbyrån Reuters.
Samtidigt sade hon sig vara nöjd med de tydliga uttalanden om incidenterna från Vattenfalls högste chef Lars G Josefsson. Josefsson är den tyska regeringens rådgivare i energifrågor och händelserna i kärnkraftverken kommer inte att ändra på detta, enligt Merkel.
TT-Reuters
Tyska myndigheter bannar Vattenfall
Publicerat 9 juli 2007 06:53
Vattenfall informerade inte om problem i samband med snabbstängningen av
två kärnkraftverk i Tyskland i slutet av juni.
Det hävdar tyska myndigheter som nu riktar kritik mot energijätten.
Tyska myndigheter riktar nu kritik mot svenska Vattenfall. Den 28 juni tvingades energijätten att stänga ner kärnkraftverket Brunsbüttel på grund av en störning i ett elnät som inte tillhör Vattenfall. Nu hävdar en talesman för socialdepartementet i delstaten Schleswig-Holstein där kärnkraftverket ligger att Vattenfall underlät att rapportera om problem som uppstod då anläggningen startades igen efter två dagar. Detta trots att myndigheterna själva kontaktat Vattenfall för att fråga om återstarten gått bra, skriver nyhetsbyrån AFP.
Inte förrän den 6 juli, "i sista stund" enligt talespersonen, informerades myndigheterna om att vattenreningssystemet i reaktorns kylsystem gick sönder två gånger medan teknikerna återstartade systemet.
- Det första vi gjorde efter återstarten var att säkra att allt som är relevant för säkerheten fungerade, och det gjorde det också när myndigheterna kontaktade oss den 1 juli. Inte förrän senare kom rapporter om de här problemen, eftersom de inte klassades som stora säkerhetsproblem. Då informerade vi myndigheterna. Enligt tysk lag har man fem dagar på sig att informera, så vi har inte brutit mot reglerna, säger Martin May, presschef på Vattenfall, till TT.
Vattenfall kritiseras också av myndigheterna i Geesthacht, där kärnkraftverket Krümmel ligger. Där utbröt en brand bara timmarna efter stoppet i Brunsbüttel. Enligt myndigheterna i Geesthacht meddelade Vattenfall att branden hade isolerats från kärnreaktorn, men lågorna ska ha nått den byggnad som hyser reaktorn.
- Det var aldrig någon brand i reaktorn. Myndigheterna fick all den information de behövde, det fanns ingenting som inte rapporterades, säger Martin May.
Nu kräver tyska miljörörelser att båda kärnkraftverken stängs med omedelbar verkan, och miljöpartiet De gröna kräver att Vattenfall fråntas licensen som tillåter företaget att driva kärnkraftverk i Tyskland.
- Vi har en löpande dialog med myndigheterna. Hittills har jag inte sett några tecken på dåliga relationer med myndigheterna och kärnkraftsoperatörerna. Kravet från De gröna är politiskt. Alla vet att de är kärnkraftsmotståndare, säger Martin May.
Tyska myndigheter riktar nu kritik mot svenska Vattenfall. Den 28 juni tvingades energijätten att stänga ner kärnkraftverket Brunsbüttel på grund av en störning i ett elnät som inte tillhör Vattenfall. Nu hävdar en talesman för socialdepartementet i delstaten Schleswig-Holstein där kärnkraftverket ligger att Vattenfall underlät att rapportera om problem som uppstod då anläggningen startades igen efter två dagar. Detta trots att myndigheterna själva kontaktat Vattenfall för att fråga om återstarten gått bra, skriver nyhetsbyrån AFP.
Inte förrän den 6 juli, "i sista stund" enligt talespersonen, informerades myndigheterna om att vattenreningssystemet i reaktorns kylsystem gick sönder två gånger medan teknikerna återstartade systemet.
- Det första vi gjorde efter återstarten var att säkra att allt som är relevant för säkerheten fungerade, och det gjorde det också när myndigheterna kontaktade oss den 1 juli. Inte förrän senare kom rapporter om de här problemen, eftersom de inte klassades som stora säkerhetsproblem. Då informerade vi myndigheterna. Enligt tysk lag har man fem dagar på sig att informera, så vi har inte brutit mot reglerna, säger Martin May, presschef på Vattenfall, till TT.
Vattenfall kritiseras också av myndigheterna i Geesthacht, där kärnkraftverket Krümmel ligger. Där utbröt en brand bara timmarna efter stoppet i Brunsbüttel. Enligt myndigheterna i Geesthacht meddelade Vattenfall att branden hade isolerats från kärnreaktorn, men lågorna ska ha nått den byggnad som hyser reaktorn.
- Det var aldrig någon brand i reaktorn. Myndigheterna fick all den information de behövde, det fanns ingenting som inte rapporterades, säger Martin May.
Nu kräver tyska miljörörelser att båda kärnkraftverken stängs med omedelbar verkan, och miljöpartiet De gröna kräver att Vattenfall fråntas licensen som tillåter företaget att driva kärnkraftverk i Tyskland.
- Vi har en löpande dialog med myndigheterna. Hittills har jag inte sett några tecken på dåliga relationer med myndigheterna och kärnkraftsoperatörerna. Kravet från De gröna är politiskt. Alla vet att de är kärnkraftsmotståndare, säger Martin May.
Karin
Thurfjell/TT Stockholm TT
Tyska myndigheter bannar Vattenfall
Publicerat 9 juli 2007 06:53
Vattenfall informerade inte om problem i samband med snabbstängningen av
två kärnkraftverk i Tyskland i slutet av juni.
Det hävdar tyska myndigheter som nu riktar kritik mot energijätten.
Tyska myndigheter riktar nu kritik mot svenska Vattenfall. Den 28 juni tvingades energijätten att stänga ner kärnkraftverket Brunsbüttel på grund av en störning i ett elnät som inte tillhör Vattenfall. Nu hävdar en talesman för socialdepartementet i delstaten Schleswig-Holstein där kärnkraftverket ligger att Vattenfall underlät att rapportera om problem som uppstod då anläggningen startades igen efter två dagar. Detta trots att myndigheterna själva kontaktat Vattenfall för att fråga om återstarten gått bra, skriver nyhetsbyrån AFP.
Inte förrän den 6 juli, "i sista stund" enligt talespersonen, informerades myndigheterna om att vattenreningssystemet i reaktorns kylsystem gick sönder två gånger medan teknikerna återstartade systemet.
- Det första vi gjorde efter återstarten var att säkra att allt som är relevant för säkerheten fungerade, och det gjorde det också när myndigheterna kontaktade oss den 1 juli. Inte förrän senare kom rapporter om de här problemen, eftersom de inte klassades som stora säkerhetsproblem. Då informerade vi myndigheterna. Enligt tysk lag har man fem dagar på sig att informera, så vi har inte brutit mot reglerna, säger Martin May, presschef på Vattenfall, till TT.
Vattenfall kritiseras också av myndigheterna i Geesthacht, där kärnkraftverket Krümmel ligger. Där utbröt en brand bara timmarna efter stoppet i Brunsbüttel. Enligt myndigheterna i Geesthacht meddelade Vattenfall att branden hade isolerats från kärnreaktorn, men lågorna ska ha nått den byggnad som hyser reaktorn.
- Det var aldrig någon brand i reaktorn. Myndigheterna fick all den information de behövde, det fanns ingenting som inte rapporterades, säger Martin May.
Nu kräver tyska miljörörelser att båda kärnkraftverken stängs med omedelbar verkan, och miljöpartiet De gröna kräver att Vattenfall fråntas licensen som tillåter företaget att driva kärnkraftverk i Tyskland.
- Vi har en löpande dialog med myndigheterna. Hittills har jag inte sett några tecken på dåliga relationer med myndigheterna och kärnkraftsoperatörerna. Kravet från De gröna är politiskt. Alla vet att de är kärnkraftsmotståndare, säger Martin May.
Tyska myndigheter riktar nu kritik mot svenska Vattenfall. Den 28 juni tvingades energijätten att stänga ner kärnkraftverket Brunsbüttel på grund av en störning i ett elnät som inte tillhör Vattenfall. Nu hävdar en talesman för socialdepartementet i delstaten Schleswig-Holstein där kärnkraftverket ligger att Vattenfall underlät att rapportera om problem som uppstod då anläggningen startades igen efter två dagar. Detta trots att myndigheterna själva kontaktat Vattenfall för att fråga om återstarten gått bra, skriver nyhetsbyrån AFP.
Inte förrän den 6 juli, "i sista stund" enligt talespersonen, informerades myndigheterna om att vattenreningssystemet i reaktorns kylsystem gick sönder två gånger medan teknikerna återstartade systemet.
- Det första vi gjorde efter återstarten var att säkra att allt som är relevant för säkerheten fungerade, och det gjorde det också när myndigheterna kontaktade oss den 1 juli. Inte förrän senare kom rapporter om de här problemen, eftersom de inte klassades som stora säkerhetsproblem. Då informerade vi myndigheterna. Enligt tysk lag har man fem dagar på sig att informera, så vi har inte brutit mot reglerna, säger Martin May, presschef på Vattenfall, till TT.
Vattenfall kritiseras också av myndigheterna i Geesthacht, där kärnkraftverket Krümmel ligger. Där utbröt en brand bara timmarna efter stoppet i Brunsbüttel. Enligt myndigheterna i Geesthacht meddelade Vattenfall att branden hade isolerats från kärnreaktorn, men lågorna ska ha nått den byggnad som hyser reaktorn.
- Det var aldrig någon brand i reaktorn. Myndigheterna fick all den information de behövde, det fanns ingenting som inte rapporterades, säger Martin May.
Nu kräver tyska miljörörelser att båda kärnkraftverken stängs med omedelbar verkan, och miljöpartiet De gröna kräver att Vattenfall fråntas licensen som tillåter företaget att driva kärnkraftverk i Tyskland.
- Vi har en löpande dialog med myndigheterna. Hittills har jag inte sett några tecken på dåliga relationer med myndigheterna och kärnkraftsoperatörerna. Kravet från De gröna är politiskt. Alla vet att de är kärnkraftsmotståndare, säger Martin May.
Karin
Thurfjell/TT Stockholm TT
|
Artikel hämtad från NyTekniks webbtjänst.
Publicerad: 2007-09-10 10:07. |
100000 lämnar Vattenfall
|
100000 elkunder i Berlin och Hamburg har lämnat energibolaget Vattenfall de senaste fyra månaderna. Orsaken är missnöje med höga taxor, ökat intresse för "grön el" samt en klumpigt skött kärnkraftaffär.
Redan innan höjningen av eltaxorna den 1 juli i år började Vattenfall märka av hur kunder sökte sig bort från företaget. Många bedömdes gå till holländska uppstickaren Nuon.
Efter fyra månader kan tyska Vattenfalls nya chef Hans-Jürgen Cramer konstatera att 100000 tidigare kunder nu sökt sig till andra energileverantörer.
Han tillträdde i våras sedan tidigare chefen Klaus Rauscher tvingats avgå efter några incidenter i kärnkraftverken Brunsbüttel och Krümmel, som tillhör Vattenfall.
Cramer säger till tidskriften Focus att det känns smärtsamt och oacceptabelt. Enligt branschorganisationen VDEW kommer flera miljoner tyskar i år att ändra villkoren för debitering eller byta leverantör.
|
|
|
|
|
|
Vattenfall skövlar byar
Publicerad 12 oktober, 2007
Invånarna protesterar när
Vattenfall vill tvångsförflytta dem för att ge plats åt nya brunkolsbrott.
Text Therese Larsson Foto Jurek Holzer/Scanpix
»Ska det ändå rivas kan
de lika gärna komma och göra det nu«, suckar Johannes Kapelle där han sitter
vid köksbordet.
Det runda gemytliga
ansiktet förändras och han börjar prata om en psykos i byn, och att det
egentligen inte spelar någon roll om Vattenfalls planer på att riva byn för ett
nytt brunkolsbrott blir av eller inte, Proschim har ändå redan dött. Vetskapen
att en dag kanske grävskoporna rullar in, gör att ingen människa kommer att
vilja flytta dit, inga företag kommer att investera i den pittoreska lilla byn
några mil från den polska gränsen.
– Vi trodde att vi hade
klarat oss. Under DDR-tiden var vi ständigt hotade, men sen andades vi ut, de
västtyska politikerna sa att det inte skulle bli några nya tvångsflyttningar.
Därför är det så ironiskt att det nu är svenskar som kommer hit och
förverkligar DDR-planerna. Sverige har ju alltid varit en förebild, säger
Johannes Kapelle när han visar runt på den lilla bondgården som tillhört
familjen så länge någon kan minnas.
Förebilden har dock
blivit lätt solkad de senaste månaderna, efter att Vattenfall anklagats för
allt från att mörka fakta kring bränder vid två kärnkraftverk i somras, till
att höja elpriset omotiverat mycket. Runt 100 000 elkunder har lämnat bolaget i
protest, och det statliga svenska företaget har tvingats till en charmkampanj i
medierna där man i helsidesannonser lovat att svara på allmänhetens alla
frågor.
Några hundra meter bort,
vid byns enda vägkorsning, står en hemmålad skylt som markerar gränsen till
kungariket Sverige-Vattenfall. »Vi står för fördrivning och miljöförstörelse«
är skrivet på det klargula plakatet. 334 invånare är hotade i Proschim,
tillsammans med de fyra andra byarna i Lausitzregionen stannar siffran på runt
2 000.
Ett lokalt ordspråk säger
att »Gud skapade Lausitz, men det var djävulen som placerade kolet därunder«.
– Brunkolen är nödvändig
för att klara den tyska energiförsörjningen, och är dessutom ryggraden i den
lokala ekonomin. Vi har 5 000 anställda, men har indirekt skapat runt 16 000
arbetsplatser. Det är här Laustiz framtid ligger, säger Vattenfalls lokala
talesman Marco Bayer.
Han förstår inte kritiken
att det är den svenska staten som i förlängningen ligger bakom tvångsförflyttningarna.
Vattenfall gör allt för att ta sitt ansvar för de drabbade. Som för byn Horno
som skapade rubriker världen över för några år sen, när invånare stannade kvar
i sina hus fram tills grävskoporna började riva. Nu står Neu-Horno någon mil
söderut, ett anonymt villaområde, långt från byns forna charm. Eller som för
Haidemühe, som flyttade så sent som förra hösten. Invånarna fick själva välja
var de ville bo.
Johannes Kapelle skrattar
trött och säger att hans svåger byggde sig ett hus i Proschim efter att han
tvingats bort från Haidemühe. Nu drabbas han igen. Men invånarna i de fem
byarna är inställda på strid. Ett medborgarinitiativ har dragits i gång och
målet är att fram till jul få in 20 000 namnunderskrifter som ska försäkra att
lokalpolitikerna måste rösta om frågan. Ingen tror att det blir annat än ett
avslag, därför förbereder sig byborna redan på att samla in ytterligare 60 000
underskrifter, tillräckligt för att tvinga fram en folkomröstning.
Marco Bayer är inte
orolig. I Haidemühe började det också med ett nej från folket, men man lyckades
vända opinionen tack vare en ständig dialog, förklarar han. Vattenfall ska
halvera sitt koldioxidutsläpp till 2030, och de nya dagbrotten kommer att bli
de mest miljövänliga i världen.
– Det finns 24 miljoner
ton kol under Proschim, säger Johannes Kapelle. Det bryter de på mindre än ett
år, men vår familjegård, den är borta för all framtid.
Publicerad 02:00Skriv
ut
Vattenfall vilseleder om kolkraft
Vattenfalls satsning på tysk kolkraft strider inte
bara mot svensk energipolitik. Den har även väckt ilska i Tyskland, där de här demonstranterna
fångades på bild.
Vattenfalls marknadsföring om den
"koldioxidfria kolkraften" är falsk. Därför har Greenpeace anmält
bolaget till marknadsdomstolen. Det skriver Lennart Daléus och Martina Krueger
från Greenpeace.
Vattenfall försöker rädda
sitt skamfilade rykte med påståenden om att den ”koldioxidfria kolkraften” är
på gång. Bolagets ägare, regeringen, måste ingripa och stoppa påståendena om
”nollutsläpp”. Risken finns annars att Vattenfall fortsätter sin hämningslösa
storsatsning på tysk brunkol – i stället för att utveckla effektivare
elanvändning och hållbara energikällor.
Vattenfalls satsning på
tysk kolkraft är en av de största industrisatsningarna i Sverige någonsin. Den
påbörjades av bolagets ledning genom en hastig omsvängning av Vattenfalls
strategi – i strid mot svensk energipolitik.
Programmets ekonomiska
framgång är av central betydelse för hela Vattenfallskoncernen, såväl
ekonomiskt som imagemässigt.
Vattenfalls
energiinvesteringar går till kol och kärnkraft.
I Tyskland är de till och
med marknadsledande när det gäller koldioxidutsläpp. Och bolaget tänker
fortsätta satsa: ”Det finns inget alternativ till brunkolet”, sade Vattenfalls
chef i Tyskland, Klaus Rauscher, tidigare i år. Det var innan han fick sparken
för att Vattenfall misskött sina kärnkraftverk i Tyskland – ett år efter
Forsmarksskandalen.
I den svenska riksdagen
har konstitutionsutskottet uttalat sig om Vattenfalls agerande i Tyskland: ”Det
sätt på vilket Vattenfall uppträtt kan inte anses ha varit väl förenligt med vad
riksdagen beslutat”.
Protesterna mot bolagets
kolsatsningar ökar. Kritiken mot Vattenfalls sätt att hantera kärnkraften
växer.
Vattenfall har ett
imageproblem. Ska man kunna gå vidare med en storskalig användning av kol så
måste man göra den rumsren. Det har Vattenfall begripit. Lösningen på problemet
blir – om Vattenfall själv får råda – den ”koldioxidfria kolkraften” med
”nollutsläpp” av koldioxid.
Man påstår sig kunna
avskilja koldioxiden och sedan ta hand om den och stoppa ned den i marken.
Anläggningen ska vara klar år 2020.
Från Vattenfalls
kolkraftverk ska det inte komma någon koldioxid. Alltså kan man fortsätta bryta
och elda kol utan att bry sig om arbetet för en energiomställning.
Men till att börja med
kan man, även om tekniken blir verklighet, inte avskilja all koldioxid. Mellan
10 och 20 procent av vad en konventionell anläggning släpper ut kommer att åka
ut från den nya anläggningen. Om den överhuvudtaget fås att fungera.
Avskiljningen och
deponeringen är nämligen fortfarande oprövade kort.
Greenpeace tycker det är
mycket allvarligt att Vattenfall använder sig av ordet ”koldioxidfri” när de
marknadsför den nya tekniken och har anmält bolaget till marknadsdomstolen. Den
är ju faktiskt inte alls koldioxidfri.
Konsumenter och
beslutsfattare luras att tro att tekniken är klimatsmart och satsningar på
förnyelsebar energi kommer i skymundan igen. I Nederländerna har man
domstolsvägen fått stopp på den här typen av vilseledande reklam.
Klimatförändringarna och
deras direkta samband med utsläpp av koldioxid till atmosfären har blivit
kanske den mest internationellt uppmärksammade politiska frågan.
Det är därför sannolikt
att Vattenfalls utsläpp kommer att hamna i fokus när EU ska driva igenom sina
nya bindande miljömål, vilka antogs vid toppmötet i Bryssel i mars i år.
Vattenfalls satsning på
tysk kolkraftsenergi äventyrar det tyska klimatmålet – och riskerar att drabbas
av mycket allvarliga bakslag.
Lennart Daléus
Martina Krueger
Corren.se
den 27 september Fråga
2007/08:25 Vattenfalls
agerande i Tyskland
av Per Bolund (mp) till näringsminister Maud Olofsson
(c)
Vattenfall Tyskland
planerar att utöka brytningen av brunkol i Lacomaområdet. Förutom att brunkol
är det energislag som har mest negativ påverkan på klimatet har området mycket
stora naturvärden. Miljörörelsen i Tyskland är därför stark motståndare till
projektet. På grund av sitt engagemang i smutsig brunkol är Vattenfalls rykte i
Tyskland mycket dåligt och detta rykte spiller självklart över även till
Vattenfalls ägare, den svenska staten. Det är mycket olyckligt att Sveriges
tidigare mycket goda rykte i Europa när det gäller miljö- och klimatfrågor nu
håller på att saboteras av Vattenfalls agerande. Just nu är situationen akut
genom att miljöaktivister ockuperar området för att förhindra skövling.
Vattenfall planerar därför att begära av tysk polis att de avhyser
aktivisterna. En sådan utveckling skulle ytterligare späda på Vattenfalls och
Sveriges snabbt försämrade miljörykte.
Jag vill därför fråga
ministern:
Vilka åtgärder avser ministern
att vidta för att minska risken för konflikter kring Vattenfalls aktiviteter i
Tyskland?
den 3 oktober Svar
på fråga
2007/08:25
Vattenfalls agerande i Tyskland
Näringsminister Maud Olofsson
Per Bolund har frågat mig
vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska risken för konflikter kring
Vattenfalls aktiviteter i Tyskland. Frågan är ställd mot bakgrund av att
Vattenfall Tyskland planerar att utöka brytningen av brunkol i Lacomaområdet
vilket miljörörelsen i Tyskland är stark motståndare till.
Tyskland saknar i stort
sett vattenkraft och brunkolen står ungefär för en tredjedel av elproduktionen.
Brunkolen är och kommer under lång tid att vara en viktig del av det tyska
energisystemet, samtidigt som koldioxidutsläppen kraftigt måste begränsas.
Vattenfall verkar i Tyskland inom dessa villkor och investerar i ny effektivare
teknik, både konventionell och förnybar, vilket kommer att minska utsläppen.
Vattenfall har fastslagit ett mål om 50 procents reduktion av sina
koldioxidutsläpp till år 2030, räknat från basåret 1990.
Vad gäller Vattenfalls
aktiviteter i Tyskland kan jag bara konstatera att statligt ägda företag ska
agera enligt högt ställda miljökrav givet förhållandena i de länder där de
verkar och självfallet följa de lagar och förordningar som gäller. Det
inbegriper självfallet också krav på en god dialog med myndigheter och olika
samhällsintressen i de länder där man verkar. Den konkreta hanteringen av
situationen i Lacomaområdet är dock en operativ fråga för Vattenfalls ledning.
Jag kan också konstatera
att expansionen i Tyskland har skett under den förra socialdemokratiska
regeringens tid det vill säga under den period när Socialdemokraterna
samarbetade med Miljöpartiet.
Mot bakgrund av det ovan
redovisade avser jag inte i dagsläget att vidta några åtgärder.
|
Till Skriv i DN
Genmäle till torsdagens inlägg ”Utbyggd kärnkraft
minskar växthuseffekt”.
Det är något
gengångarmässigt när Lars Persson och Frigyes Reisch åter tar till orda om
kärnkraftens välsignelser. De leder organisationen Miljövänner för kärnkraft
(sic!). Sedan 70-talet har de ståndaktigt och med religiös övertygelse hävdat
inte bara att kärnkraften är den bästa lösningen på energifrågan utan också att
den är ofarlig.
Man tar sig för pannan,
har de helt isolerat sig från verkligheten? Följer de inte mediarapporteringen
om de allt oftare förekommande motgångarna för kärnkraften? Efter de stora
katastroferna i Three Mile Island, Tjernobyl, Sellafield etc drabbades för ett
år sedan kärnkraftverket i Forsmark för en ”nära härdsmälta-incident”. Enligt
en av kärnkraftsindustrins
chefskonstruktörer, Lars-Olov Höglund medför kapacitetsökningen i ålderstigna
reaktorer tillsammans med minskad säkerhetskontroll och övertro på kärnkraftens
ofarlighet stora risker. Höglund hävdar att Forsmark förra året var 20 minuter
från en härdsmälta. Kapaciteten vid de svenska kärnkraftverken är nu större än
när de två reaktorerna i Barsebäck också var i drift.
I klimatdebattens
kölvatten har kärnkraftsförespråkarna lanserat den tekniskt felaktiga tanken
att kärnkraften skulle minska växtgasutsläppen. Rykten om nya
reaktorbeställningar världen över sprids och efterfrågan på det ändliga uranet
ökar lavinartat. Bara i Sverige har nu Bergsstaten den senaste tiden lämnat
fler än 150 tillstånd för uranletning. Men kärnkraften ökar växthuseffekten
istället för tvärtom. Förutom de ständigt pågående utsläppen av radioaktivitet
till luften, marken och haven visar forskning att kärnkraftens faktiska
koldioxidutsläpp sett ur ett livscykelperspektiv och genom hela kedjan från
uranbrytningen och transporterna till elproduktionen t o m överträffar
utsläppen vid användning av fossila bränslen.
”Miljövänner för
kärnkraft” tror att internationella normer och svenska myndigheter ska kunna
göra kärnkraften säker. FN-organet IAEA med sina dubbla uppgifter att dels
sprida kärnkraften i världen, dels kontrollera den är ett enda stort
misslyckande. ”Den mänskliga faktorn” inom svensk kärnenergi måste förbättras
genom alkolås vid grindarna! Olyckorna vid Vattenfalls två tyska
kärnkraftsanläggningar liksom vid övriga i landet förtegs länge, eftersom
öppenhet och information är denna livsfarliga tekniks fiender. Nu har Der
Spiegel (24 juli 2007) rapporterat att mellan 2002 och 2006 inte mindre än 644
incidenter (Zwischenfälle) inträffade vid de 17 tyska kärnkraftverken. Inte
underligt att chefer avskedats.
Heder åt Greenpeace som
protesterar mot finska Olkiluoto och åt Folkkampanjen mot kärnkraft och
kärnvapen som fortsätter motståndet mot en teknik som inte kan behärskas av
människor. Persson och Reisch är i grunden teknikfientliga eftersom de inte
efter så lång tid förstått att satsa på förnybar miljövänlig energiproduktion.
Sol, vind och vatten är på stark frammarsch och hör framtiden till.
Paul Rimmerfors
Informationsansvarig för
Linje 3
under folkomröstningen om
kärnkraft 1980
|
Vinstökning för Vattenfall
|
|
|
Statliga energijätten Vattenfall redovisar en rörelsevinst på 4,6 miljarder kronor för tredje kvartalet. Det är en förbättring med 38 procent jämfört med motsvarande period i fjol.
Ökningen är helt hänförbar till Tyskland men beror främst på att föregående års resultat belastades med nedskrivningar på 931 miljoner kronor, enligt delårsrapporten.
Omsättningen steg med 13 procent under kvartalet.
Elpriset var betydligt lägre under tredje kvartalet än under samma period i fjol. De så kallade spotpriserna på elbörsen Nord Pool låg i genomsnitt på ungefär en tredjedel av priset i fjol, vilket förklaras av hög tillgång på vatten i kraftmagasinen.
Vattenfalls totala elproduktion ökade under kvartalet med 2,8 TWh till 37,3 TWh. Vattenkraften står för 1,0 TWh av ökningen och fossilkraften för 1,9 TWh. Kärnkraftsproduktionen minskade samtidigt något.
Till följd av förtroendekrisen i Tyskland i spåren av kärnkraftsolyckorna i somras har Vattenfall förlorat närmare 200 000 kunder i Tyskland. För att vinna tillbaka dessa satsar Vattenfall hårt på intensiv marknadsföring och olika former av prispaket, enligt delårsrapporten.
I Norden har Vattenfall däremot tagit marknadsandelar från konkurrenterna. Marknadsandelen har i Sverige under året ökat från 13 till 15 procent, hävdar bolagsledningen.
TT
PRESSINBJUDAN: Vattenfall håller
presskonferens om kärnkraftssäkerhet
2007-11-09 09:46
Vattenfall inbjuder till
presskonferens för att presentera åtgärder för att ytterligare stärka
säkerheten vid koncernens kärnkraftverk.
Tid: Måndag 12 november kl 12.00.
Plats: Vattenfalls huvudkontor, Sturegatan 10, Stockholm.
Efter att händelser vid Forsmarks kärnkraftverk förra året hade avslöjat brister i säkerhetsarbetet och säkerhetskulturen, tog Vattenfalls styrelse initiativ till en oberoende djupanalys av företagets arbete med kärnkraftssäkerhet i Sverige. Analysen är nu klar och koncernledningen har inlett åtgärder i linje med de rekommendationer som utredarna föreslår.
Vid presskonferensen presenteras besluten av Vattenfalls ordförande Dag Klackenberg och koncernchefen Lars G Josefsson.
För vidare information, kontakta:
Erik von Hofsten, Chef Mediarelationer, Vattenfall Norden, telefon 070-559 54 84.
Anna Lihr, Pressekreterare Mediarelationer, Vattenfall Norden, telefon 070-893 33 52.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
Tid: Måndag 12 november kl 12.00.
Plats: Vattenfalls huvudkontor, Sturegatan 10, Stockholm.
Efter att händelser vid Forsmarks kärnkraftverk förra året hade avslöjat brister i säkerhetsarbetet och säkerhetskulturen, tog Vattenfalls styrelse initiativ till en oberoende djupanalys av företagets arbete med kärnkraftssäkerhet i Sverige. Analysen är nu klar och koncernledningen har inlett åtgärder i linje med de rekommendationer som utredarna föreslår.
Vid presskonferensen presenteras besluten av Vattenfalls ordförande Dag Klackenberg och koncernchefen Lars G Josefsson.
För vidare information, kontakta:
Erik von Hofsten, Chef Mediarelationer, Vattenfall Norden, telefon 070-559 54 84.
Anna Lihr, Pressekreterare Mediarelationer, Vattenfall Norden, telefon 070-893 33 52.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
Ronja säljer kol
|
|
 |
 |
|
Vattenfall har tapetserat Berlin
med reklam för sina sagodagar.
|
KULTUR. Ronja, Pippi och andra Astrid
Lindgren-figurer ska nu sälja kolkraft i Tyskland.
Under Berliner Märchentage, Berlins sagodagar, som inleddes igår, bjuder helstatliga Vattenfall Berlinbarnen på 850 föreställningar av olika slag: cirkus, högläsning, teater och musik med sagotema. Kulturattaché Aris Fioretos är med på ett hörn och skänker statlig välsignelse och Henning Mankell – också poppis i Tyskland - ska få pris. Allt för att ”ära Astrid Lindgren”, skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.
I själva verket mobiliserar Vattenfall skamlöst det som tyskarna gillar mest från Sverige för en vitskrubbning av sitt eget kolsvarta rykte.
Efter olyckstillbuden i Vattenfalls kärnkraftverk i Brunsbüttel och Krümmel i somras har man tappat över 200 000 kunder.
För den tyska miljörörelsen är Vattenfall en draken Katla, som spyr sitt gift över landet. Bolaget driver fyra av Europas minst miljöeffektiva kolkraftverk. Man släpper ut mycket mer koldioxid än hela Sverige sammantaget, över 70 miljoner ton om året. Dessutom har Vattenfalls kolbrytning lett till miljöförstörelse lokalt och tvingat hela byar att flytta.
Samtidigt ställer den svenska staten upp nya ambitiösa klimatmål på hemmaplan och Vattenfall säger sig vilja vara ”Nummer Ett för miljön”.
Det är denna klyfta mellan retorik och praktik barnkulturen ska skyla över.
Vattenfall försvarar ofta sin roll som Sveriges i särklass största klimatbandit med att de bara erbjuder den billiga energi som tyska politiker beslutat om. Vilket bara visar att det inte går att överlåta klimatkampen till vinstdrivande företag – de har alltid andra prioriteringar än att rädda världen. Finns det köpare säljer de, oavsett konsekvenserna.
Men också regeringen, som med ett nytt ägardirektiv, enkelt skulle kunna förbjuda Vattenfall att driva kolkraftverk, tittar bort. Vilken finansminister säger nej till 19 miljarder i vinst när det finns skatter att sänka?
Vattenfall svär sig fria och Anders Borg cashar in.
Berlinbarnen får sagor och en hetare jord.
Under Berliner Märchentage, Berlins sagodagar, som inleddes igår, bjuder helstatliga Vattenfall Berlinbarnen på 850 föreställningar av olika slag: cirkus, högläsning, teater och musik med sagotema. Kulturattaché Aris Fioretos är med på ett hörn och skänker statlig välsignelse och Henning Mankell – också poppis i Tyskland - ska få pris. Allt för att ”ära Astrid Lindgren”, skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.
I själva verket mobiliserar Vattenfall skamlöst det som tyskarna gillar mest från Sverige för en vitskrubbning av sitt eget kolsvarta rykte.
Efter olyckstillbuden i Vattenfalls kärnkraftverk i Brunsbüttel och Krümmel i somras har man tappat över 200 000 kunder.
För den tyska miljörörelsen är Vattenfall en draken Katla, som spyr sitt gift över landet. Bolaget driver fyra av Europas minst miljöeffektiva kolkraftverk. Man släpper ut mycket mer koldioxid än hela Sverige sammantaget, över 70 miljoner ton om året. Dessutom har Vattenfalls kolbrytning lett till miljöförstörelse lokalt och tvingat hela byar att flytta.
Samtidigt ställer den svenska staten upp nya ambitiösa klimatmål på hemmaplan och Vattenfall säger sig vilja vara ”Nummer Ett för miljön”.
Det är denna klyfta mellan retorik och praktik barnkulturen ska skyla över.
Vattenfall försvarar ofta sin roll som Sveriges i särklass största klimatbandit med att de bara erbjuder den billiga energi som tyska politiker beslutat om. Vilket bara visar att det inte går att överlåta klimatkampen till vinstdrivande företag – de har alltid andra prioriteringar än att rädda världen. Finns det köpare säljer de, oavsett konsekvenserna.
Men också regeringen, som med ett nytt ägardirektiv, enkelt skulle kunna förbjuda Vattenfall att driva kolkraftverk, tittar bort. Vilken finansminister säger nej till 19 miljarder i vinst när det finns skatter att sänka?
Vattenfall svär sig fria och Anders Borg cashar in.
Berlinbarnen får sagor och en hetare jord.
Energy | 06.11.2007
Vattenfall Scientists Call for German Nuclear Plants to Restart
Scientists appointed by Swedish-owned Vattenfall Europe recommended that
two of Germany's 17 nuclear power plants be put back online following a summer
fire accident.
Public concern
after a June 28 fire at operator Vattenfall Europe's nuclear power station in
Krümmel and months of repair work at the Brunsbüttel station -- both near
Hamburg -- have kept them off the grid.
The company
appointed what it called an "independent" panel to advise it on
safety matters following the June incident. In a press release published on
Tuesday, Nov. 6 on Vattenfall's Web site, the scientists said that
organizational and technical conditions at the two plants are such that safe
running of the plants could resume.
However, the panel
also recommended a series of improved safety measures.
Vattenfall Europe,
one of the four big power generation companies operating in Germany, said
it would apply recommendations from the scientists to improve internal and
public communications about safety.
No apparent release of radiation
Bildunterschrift:
Großansicht
des Bildes mit der Bildunterschrift: Reinhardt Hassa of Vattenfall Germany
The panel of five
scientists said no radiation had been released and that safety mechanisms were
functioning correctly when a short-circuit hit Brunsbüttel and the
transformer at Krümmel caught fire, according to DPA news agency.
However, the panel
also said that there were technical and communication problems among staff
involving the emergency shutdown of the Krümmel station. The scientists
recommended that staff be better trained.
The power
transformer destroyed in the fire at the Krümmel station has meanwhile been
replaced as well as faulty fastenings and cracked taps in the part of the
station gutted by the fire.
Neither the Krümmel
reactor during the fire, nor the Brunsbüttel reactor were damaged.
Reinhardt Hassa, a
member of Vattenfall Europe's German board, said the two plants would likely
not resume operations until early next year.
Germany has
legislated the gradual phase-out of all its nuclear power stations by 2020.
Currently, electricity generated from nuclear power satisfies about a quarter
of the country's needs.
Publicerad 6 november
2007 kl 09:25Uppdaterad 09:25
Ogrundade anklagelser mot Vattenfall
Det finns ingen skum kartell som kan manipulera elpriserna, skriver Hélène
Biström, vice chef Vattenfall Norden.
Bildmaterial
Vattenfalls vd Lars G
Josefsson under presentationen av företagets delårsrapport i förra veckan.
Arkivfoto: PONTUS LUNDAHL/Scanpix
DEBATT. Replik till Tommy Karlsson, vd för Kraftaktörerna, Ängelholm, med rubriken
"Vattenkraft missbrukar sin ställning", Debatt 31/10.
Vattenfall bedriver
underprissättning påstår Tommy Karlsson, vd för Kraftaktörerna, i en
debattartikel. Det är allvarliga och ogrundade anklagelser.
Vattenfall säljer all sin elproduktion till den nordiska elbörsen NordPool. Vattenfalls elhandelsverksamhet köper i sin tur all sin el därifrån - på precis samma villkor som vilken annan elhandlare som helst.
Vattenfall stödjer alla initiativ som ligger i linje med en öppen och konkurrensutsatt marknad. Det finns ingen skum kartell som kan manipulera elpriserna. Det vet alla som har insyn i hur marknaden fungerar.
Allt fler kunder upptäcker att Vattenfall inte bara har konkurrenskraftiga priser utan också i övrigt goda villkor. Därför har vår marknadsandel ökat från 13 till 15 procent de senaste två åren.
Det är naturligt att Tommy Karlsson ogillar att Vattenfall tar kunder från hans elhandelsbolag. Flera små elhandlare bygger hela sin marknadsföring på att utmåla Vattenfall som en stor jätte som tar hutlöst betalt av sina kunder. Men sådan ser inte verkligheten ut.
Ingen annan marknad har granskats lika noggrant som elmarknaden. I våras publicerade Konkurrensverket en noggrann analys, baserad på statistik från flera år tillbaka. Granskningen gällde såväl råkraftsmarknaden som elhandelsmarknaden. Tommy Karlsson blandar ihop dessa på ett sätt som inte är helt lätt att följa.
Beträffande råkraftsmarknaden konstaterade Konkurrensverket att det inte förekommer någon otillbörlig samverkan mellan de elproducenter som samäger kärnkraften, men att man i princip gärna ser ett renodlat ägande. De två huvudproblemen ur konkurrenssynpunkt är annars svårigheten att komma in med ny produktionskapacitet samt brister i överföringskapacitet.
Men Tommy Karlsson är nog i första hand mån om konkurrensen på elhandelsmarknaden, hans egen marknad. Även här är Konkurrensverkets slutsatser entydiga. Utredningen visar ”att bruttomarginalen (skillnaden mellan slutkundspris och motsvarande inköpspris på NordPool) i genomsnitt varit positiv för de tre största elproducenterna under vart och ett av åren 2004-2006, för 1-årsavtal och för 3-årsavtal, för stora såväl som för små hushållskunder… För Vattenfall har bruttomarginalen varit negativ under några enstaka veckor år 2006 för 1-årsavtal för större hushållskunder.”
Det är inget onormalt. Elhandelsmarknaden kännetecknas av hård konkurrens och låga marginaler. Vattenfalls elhandelsverksamhet står på egna ben och satsningar på att vinna kunder kan kosta pengar på kort sikt, men betalar sig på längre sikt. För vissa typer av avtal är Vattenfall mycket konkurrenskraftiga, för andra är andra bolag bättre. Vi rekommenderar gärna Konsumentverkets hemsida där var och en kan jämföra alla bolagen. Någon otillåten prisdumpning förekommer däremot inte. Konkurrensverket sammanfattar:
”Enligt Konkurrensverkets bedömning är företagens marknadsandelar på den nationella elhandelsmarknaden inte i sig tillräckligt stora för att dominans skall anses föreligga.”
Tommy Karlsson påstår att ”Vattenfall Elhandel har en insyn i produktionsledet som handeln på NordPool inte tillåter”. Det är inte sant. Den marknadsinformation som NordPool kräver av alla producenter angående tillgänglig produktion, är öppen och lämnas av Vattenfall till hela marknaden via NordPool. Tommy Karlsson kan, precis som alla andra, ta del av den informationen.
Vattenfall säljer all sin elproduktion till den nordiska elbörsen NordPool. Vattenfalls elhandelsverksamhet köper i sin tur all sin el därifrån - på precis samma villkor som vilken annan elhandlare som helst.
Vattenfall stödjer alla initiativ som ligger i linje med en öppen och konkurrensutsatt marknad. Det finns ingen skum kartell som kan manipulera elpriserna. Det vet alla som har insyn i hur marknaden fungerar.
Allt fler kunder upptäcker att Vattenfall inte bara har konkurrenskraftiga priser utan också i övrigt goda villkor. Därför har vår marknadsandel ökat från 13 till 15 procent de senaste två åren.
Det är naturligt att Tommy Karlsson ogillar att Vattenfall tar kunder från hans elhandelsbolag. Flera små elhandlare bygger hela sin marknadsföring på att utmåla Vattenfall som en stor jätte som tar hutlöst betalt av sina kunder. Men sådan ser inte verkligheten ut.
Ingen annan marknad har granskats lika noggrant som elmarknaden. I våras publicerade Konkurrensverket en noggrann analys, baserad på statistik från flera år tillbaka. Granskningen gällde såväl råkraftsmarknaden som elhandelsmarknaden. Tommy Karlsson blandar ihop dessa på ett sätt som inte är helt lätt att följa.
Beträffande råkraftsmarknaden konstaterade Konkurrensverket att det inte förekommer någon otillbörlig samverkan mellan de elproducenter som samäger kärnkraften, men att man i princip gärna ser ett renodlat ägande. De två huvudproblemen ur konkurrenssynpunkt är annars svårigheten att komma in med ny produktionskapacitet samt brister i överföringskapacitet.
Men Tommy Karlsson är nog i första hand mån om konkurrensen på elhandelsmarknaden, hans egen marknad. Även här är Konkurrensverkets slutsatser entydiga. Utredningen visar ”att bruttomarginalen (skillnaden mellan slutkundspris och motsvarande inköpspris på NordPool) i genomsnitt varit positiv för de tre största elproducenterna under vart och ett av åren 2004-2006, för 1-årsavtal och för 3-årsavtal, för stora såväl som för små hushållskunder… För Vattenfall har bruttomarginalen varit negativ under några enstaka veckor år 2006 för 1-årsavtal för större hushållskunder.”
Det är inget onormalt. Elhandelsmarknaden kännetecknas av hård konkurrens och låga marginaler. Vattenfalls elhandelsverksamhet står på egna ben och satsningar på att vinna kunder kan kosta pengar på kort sikt, men betalar sig på längre sikt. För vissa typer av avtal är Vattenfall mycket konkurrenskraftiga, för andra är andra bolag bättre. Vi rekommenderar gärna Konsumentverkets hemsida där var och en kan jämföra alla bolagen. Någon otillåten prisdumpning förekommer däremot inte. Konkurrensverket sammanfattar:
”Enligt Konkurrensverkets bedömning är företagens marknadsandelar på den nationella elhandelsmarknaden inte i sig tillräckligt stora för att dominans skall anses föreligga.”
Tommy Karlsson påstår att ”Vattenfall Elhandel har en insyn i produktionsledet som handeln på NordPool inte tillåter”. Det är inte sant. Den marknadsinformation som NordPool kräver av alla producenter angående tillgänglig produktion, är öppen och lämnas av Vattenfall till hela marknaden via NordPool. Tommy Karlsson kan, precis som alla andra, ta del av den informationen.
Hélène Biström
vice chef Vattenfall Norden
vice chef Vattenfall Norden
Vattenfall
Vattenfall stärker arbetet med
kärnkraftssäkerhet
2007-11-12 13:10
Vattenfall kommer att skapa
en ny direktörspost för en Chief Nuclear Officer (CNO) som blir koncernens
högste controller i frågor rörande kärnkraftssäkerhet och koncernledningens
kärnkraftsexpert. Vattenfalls CNO kommer att rapportera direkt till
koncernchefen Lars G Josefsson. Rekrytering till denna tjänst pågår.
Kärnkraftföretagen kommer även fortsättningsvis att ha det fulla operativa
ansvaret för att driva kärnkraftverken. Vattenfall kommer också att tillsätta
ett kärnsäkerhetsråd med koncernchefen som ordförande och CNO som föredragande.
Vattenfall följer därmed de två viktigaste rekommendationerna i en oberoende djupanalys av företagets arbete med kärnkraftssäkerhet i Sverige av de internationellt kända säkerhetsexperterna Magnus von Bonsdorff och Lars G Larsson. Vattenfall tog initiativ till analysen efter att händelser vid Forsmarks kärnkraftverk förra året hade avslöjat brister i säkerhetsarbetet och säkerhetskulturen.
- Vattenfalls styrelse har ställt kärnkraftssäkerhet som högsta prioritet under 2007 med anledning av det som hände i Forsmark förra året. Säkerheten, såväl i våra kärnkraftverk som i övrig verksamhet, är vad jag i första hand är angelägen om. Styrelsen noterar med tillfredsställelse att dessa frågor ställts i fokus också av Vattenfalls ledning, säger styrelseordföranden Dag Klackenberg.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson säger att säkerhetskulturen inom Vattenfall behöver stärkas ytterligare, och han tillägger att han delar rapportens uppfattning och analys i detta hänseende. Med koncernledningens nya kärnkraftexpert (CNO) kommer Vattenfall att påbörja ett arbete för att återta en globalt ledande ställning inom kärnkraftssäkerhet. Detta är för Vattenfall en självklar ambition.
- Jag nöjer mig inte med att Vattenfall lever upp till internationell standard, vi ska gå i spetsen för att vara med och utforma den, säger han.
Vattenfall kommer dessutom att delta mer aktivt i internationella kärnkraftsorganisationer för att säkerställa att den samlade globala erfarenheten tas tillvara för säkerhetsarbetet i koncernen.
Hela rapporten av Magnus von Bonsdorff och Lars G Larsson (endast tillgänglig på svenska) kan laddas ned på www.vattenfall.com.
För vidare information, kontakta:
Dag Klackenberg, styrelseordförande, Vattenfall AB, telefon: +46 (0)8-762 77 79.
Lars G Josefsson, koncernchef, Vattenfall AB, telefon: +46 (0)8-739 50 05.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
Vattenfall följer därmed de två viktigaste rekommendationerna i en oberoende djupanalys av företagets arbete med kärnkraftssäkerhet i Sverige av de internationellt kända säkerhetsexperterna Magnus von Bonsdorff och Lars G Larsson. Vattenfall tog initiativ till analysen efter att händelser vid Forsmarks kärnkraftverk förra året hade avslöjat brister i säkerhetsarbetet och säkerhetskulturen.
- Vattenfalls styrelse har ställt kärnkraftssäkerhet som högsta prioritet under 2007 med anledning av det som hände i Forsmark förra året. Säkerheten, såväl i våra kärnkraftverk som i övrig verksamhet, är vad jag i första hand är angelägen om. Styrelsen noterar med tillfredsställelse att dessa frågor ställts i fokus också av Vattenfalls ledning, säger styrelseordföranden Dag Klackenberg.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson säger att säkerhetskulturen inom Vattenfall behöver stärkas ytterligare, och han tillägger att han delar rapportens uppfattning och analys i detta hänseende. Med koncernledningens nya kärnkraftexpert (CNO) kommer Vattenfall att påbörja ett arbete för att återta en globalt ledande ställning inom kärnkraftssäkerhet. Detta är för Vattenfall en självklar ambition.
- Jag nöjer mig inte med att Vattenfall lever upp till internationell standard, vi ska gå i spetsen för att vara med och utforma den, säger han.
Vattenfall kommer dessutom att delta mer aktivt i internationella kärnkraftsorganisationer för att säkerställa att den samlade globala erfarenheten tas tillvara för säkerhetsarbetet i koncernen.
Hela rapporten av Magnus von Bonsdorff och Lars G Larsson (endast tillgänglig på svenska) kan laddas ned på www.vattenfall.com.
För vidare information, kontakta:
Dag Klackenberg, styrelseordförande, Vattenfall AB, telefon: +46 (0)8-762 77 79.
Lars G Josefsson, koncernchef, Vattenfall AB, telefon: +46 (0)8-739 50 05.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
Vattenfall vill ha engelsk kärnkraft
Stockholm. Medan Vattenfall får
svidande kritik för bristande kärnkraftssäkerhet i Sverige förbereder bolaget
nya reaktorsatsningar. Nu i Storbritannien.
Men koncernens egna experter anser att Vattenfall har smugit med de planerna. Kärnkraftsexperterna Magnus von Bonsdorff och Lars G Larsson skriver därför, i sin kritiska rapport om bolagets säkerhetsarbete och hur ledningen skött sin kommunikationsstrategi, att Vattenfalls sätt att informera inte "överensstämmer med en öppen och rak kommunikation, vilket enligt vår uppfattning är en av de väsentligaste förutsättningarna för en effektiv och trovärdig hantering av kärnkraftsfrågor".
Välkomnar
försöken
Annars välkomnar utredarna försöken att satsa på nästa generations
reaktorer i Storbritannien.
Vattenfall har kontaktats av de bolag som vill vara med och bygga nya kraftverk i Storbritannien efter den kärnkraftssatsning som Tony Blair lanserade. Konstruktionsföretagen vill ha stöd för sina ansökningar av de stora energibolagen för att dessa ska kunna äga och driva de nya reaktorerna.
- Två av dem har vi gett stöd till, därför att vi väldigt gärna vill vara med i den här processen, säger Vattenfalls informationschef, Martin May.
Han håller inte med om att bolaget inte informerat om detta.
- Det finns inget att kommunicera ännu, eftersom teoretiskt, ett investeringsbeslut skulle kunna fattas först om två år. Däremot har vi informerat om att vi har investeringsambitioner i Storbritannien.
I kvartalsrapporten i november skrev Vattenfall att man i Storbritannien "deltar i diskussioner kring förnyad kärnkraft och vill delta både som ägare och operatör".
Vattenfall har kontaktats av de bolag som vill vara med och bygga nya kraftverk i Storbritannien efter den kärnkraftssatsning som Tony Blair lanserade. Konstruktionsföretagen vill ha stöd för sina ansökningar av de stora energibolagen för att dessa ska kunna äga och driva de nya reaktorerna.
- Två av dem har vi gett stöd till, därför att vi väldigt gärna vill vara med i den här processen, säger Vattenfalls informationschef, Martin May.
Han håller inte med om att bolaget inte informerat om detta.
- Det finns inget att kommunicera ännu, eftersom teoretiskt, ett investeringsbeslut skulle kunna fattas först om två år. Däremot har vi informerat om att vi har investeringsambitioner i Storbritannien.
I kvartalsrapporten i november skrev Vattenfall att man i Storbritannien "deltar i diskussioner kring förnyad kärnkraft och vill delta både som ägare och operatör".
Ministern tiger
Näringsminister Maud
Olofsson vill inte säga vad hon tycker om Vattenfalls brittiska
kärnkraftsplaner.
-Rent allmänt vill jag säga att alla som ska ansvara för kärnkraft och driva kärnkraftverk måste vara oerhört noga med säkerhetsfrågorna, säger hon.
-Rent allmänt vill jag säga att alla som ska ansvara för kärnkraft och driva kärnkraftverk måste vara oerhört noga med säkerhetsfrågorna, säger hon.
Största satsningen på vindkraft går Gotland förbi
De statliga företagen
Vattenfall och Sveaskog inleder ett samarbete som enligt bolagen kan bli den
största vindkraftsatsningen i Sverige. Planen är att bygga 550 vindkraftverk i
fem län — men Gotland finns inte med på kartan.
Om planerna håller kan de första verken vara igång 2010 eller 2011. Totalt
kan satsningen komma att leda till 550 vindkraftverk med en sammanlagd effekt
på 1 500 megawatt, vilket räcker för att producera el till 800 000 hushåll.
För Sveaskog innebär utbyggnaden av vindkraft att bolaget får en extrainkomst på sin skogsmark.
– Inom en tioårsperiod kommer vi ha en årlig intäkt på ett par hundra miljoner kronor, säger Gunnar Olofsson, vd för Sveaskog.
Tidigare har börsnoterade skogsindustrijätten SCA inlett ett liknande samarbete med norska Statkraft. Men Vattenkraft/Sveaskogs satsning är nästan 50 procent större.
Bygger i södra Sverige
Medan SCA och Statkraft planerar att bygga vindkraftsparker i Västernorrland och Jämtland kommer Vattenfall och Sveaskog att söka tillstånd för att bygga vindkraftverk i länen Halland, Västra Götaland, Kronoberg, Kalmar och Blekinge.
Enligt Sveaskogs beräkningar finns det ungefär 2 000 lämpliga vindkraftslägen på bolagets mark. Intresset för Sveaskogs marker uppges vara stort och företaget är flitigt uppvaktat av olika vindkraftsaktörer. I dagsläget finns det 15 etablerade och fler än 500 planerade vindkraftverk på företagets marker.
Som en följd av regeringens beslut att satsa på förnybar energi har Vattenfall som mål att bygga 8 TWh vindkraft till 2016. Det handlar om investeringar på över 40 miljarder kronor. Satsningen sker både till havs och på land.
Tillstånd försenar
Det som främst bromsar utbyggnaden av vindkraft i Sverige är de ofta utdragna tillståndsprocesserna.
– Tillståndsprocesserna är alldeles för långa, det tar alldeles för lång tid och där har vi lämnat in konkreta förslag till politikerna på hur man ska kunna lagstifta så att processen kan samordnas. Där kan man spara massor med år, säger Hans von Uthmann, Nordenchef på Vattenfall.
Han ger ett exempel: det tog tio år för Vattenfall att få tillstånd att bygga Lillgrund vindkraftpark i Öresund. Lillgrund, som just står färdig, blir Sveriges största vindkraftpark och den tredje största havsbaserade vindkraftparken i världen. De 48 kraftverken kommer att producera 0,33 TWh el per år.
Avtalet med Sveaskog rör enbart skogsmark utan närliggande bebyggelse och därför tror Vattenfall att tillståndsprocessen kan bli väsenligt kortare.
För Sveaskog innebär utbyggnaden av vindkraft att bolaget får en extrainkomst på sin skogsmark.
– Inom en tioårsperiod kommer vi ha en årlig intäkt på ett par hundra miljoner kronor, säger Gunnar Olofsson, vd för Sveaskog.
Tidigare har börsnoterade skogsindustrijätten SCA inlett ett liknande samarbete med norska Statkraft. Men Vattenkraft/Sveaskogs satsning är nästan 50 procent större.
Bygger i södra Sverige
Medan SCA och Statkraft planerar att bygga vindkraftsparker i Västernorrland och Jämtland kommer Vattenfall och Sveaskog att söka tillstånd för att bygga vindkraftverk i länen Halland, Västra Götaland, Kronoberg, Kalmar och Blekinge.
Enligt Sveaskogs beräkningar finns det ungefär 2 000 lämpliga vindkraftslägen på bolagets mark. Intresset för Sveaskogs marker uppges vara stort och företaget är flitigt uppvaktat av olika vindkraftsaktörer. I dagsläget finns det 15 etablerade och fler än 500 planerade vindkraftverk på företagets marker.
Som en följd av regeringens beslut att satsa på förnybar energi har Vattenfall som mål att bygga 8 TWh vindkraft till 2016. Det handlar om investeringar på över 40 miljarder kronor. Satsningen sker både till havs och på land.
Tillstånd försenar
Det som främst bromsar utbyggnaden av vindkraft i Sverige är de ofta utdragna tillståndsprocesserna.
– Tillståndsprocesserna är alldeles för långa, det tar alldeles för lång tid och där har vi lämnat in konkreta förslag till politikerna på hur man ska kunna lagstifta så att processen kan samordnas. Där kan man spara massor med år, säger Hans von Uthmann, Nordenchef på Vattenfall.
Han ger ett exempel: det tog tio år för Vattenfall att få tillstånd att bygga Lillgrund vindkraftpark i Öresund. Lillgrund, som just står färdig, blir Sveriges största vindkraftpark och den tredje största havsbaserade vindkraftparken i världen. De 48 kraftverken kommer att producera 0,33 TWh el per år.
Avtalet med Sveaskog rör enbart skogsmark utan närliggande bebyggelse och därför tror Vattenfall att tillståndsprocessen kan bli väsenligt kortare.
– De borde gå snabbare där även om det säkerligen finns intressen där också
som kommer att torgföras, säger von Uthmann.
Han bedömer att de första kraftverken kan börja byggas 2010 eller 2011.
Han bedömer att de första kraftverken kan börja byggas 2010 eller 2011.
Vattenfall
vilseleder
”Koldioxidfri”
kolkraft är en bluff!
Debatt igår 19:49
| Uppdaterad igår 19:49
Vattenfall försöker rädda sitt skamfilade rykte med
påståendet att man har den ”koldioxidfria kolkraften” på gång. Vattenfalls
ägare, regeringen, måste ingripa och se till att få stopp på Vattenfalls
påståenden om ”nollutsläpp” av koldioxid. Risken finns annars att Vattenfall
hämningslöst fortsätter sin storsatsning på tysk brunkol istället för att
utveckla effektivare elanvändning och hållbara energikällor.
Vattenfalls satsning på tysk kolkraft är en av de största svenska industrisatsningarna någonsin. Den genomfördes av bolagets ledning genom en hastig omsvängning av bolagets strategi och i strid mot antagen svensk energipolitik. Programmets ekonomiska framgång är av central betydelse för hela Vattenfallskoncernen, både ekonomiskt och imagemässigt.
Vattenfalls energiinvesteringar går till kol och kärnkraft. I Tyskland är de till och med marknadsledande när det gäller koldioxidutsläpp. Och Vattenfall tänker fortsätta satsa. ”Det finns inget alternativ till brunkolet” sade Klaus Rauscher, Vattenfalls chef i Tyskland tidigare i år innan han fick sparken därför att Vattenfall misskött sina tyska kärnkraftverk, ett år efter Forsmarksskandalen.
I den svenska riksdagen har konstitutionsutskottet uttalat sig om Vattenfalls agerande i Tyskland: ”Det sätt på vilket Vattenfall uppträtt kan inte anses ha varit väl förenligt med vad riksdagen beslutat”. Protesterna mot Vattenfalls kolsatsningar ökar. Kritiken mot Vattenfalls sätt att hantera kärnkraften växer. Vattenfall har ett imageproblem. Ska man kunna gå vidare med en storskalig användning av kol så måste man göra den rumsren. Det har Vattenfall begripit.
Lösningen på Vattenfalls problem blir – om de själva får råda – den ”koldioxidfria kolkraften” med ”nollutsläpp” av koldioxid. Man påstår sig kunna avskilja koldioxiden och sedan ta hand om den och stoppa ned den i marken. Denna anläggning ska vara klar år 2020. Från Vattenfalls kolkraftverk ska det minsann inte komma någon koldioxid. Alltså kan man fortsätta bryta och elda kol utan att bry sig om att arbeta för en energiomställning.
Men till att börja med kan man även om tekniken blir verklighet inte avskilja all koldioxid. 10-20 procent av vad en konventionell anläggning släpper ut kommer att åka ut från den nya anläggningen – om den överhuvudtaget fås att fungera. Avskiljningen och deponeringen är nämligen fortfarande oprövade kort.
Greenpeace tycker det är mycket allvarligt att Vattenfall använder sig av ordet ”koldioxidfri” när de marknadsför den nya tekniken och har därför anmält Vattenfall till marknadsdomstolen. Den är ju faktiskt inte alls koldioxidfri. Konsumenter och beslutsfattare luras att tro att tekniken är klimatsmart och satsningar på förnyelsebar energi kommer i skymundan igen. I Nederländerna har man domstolsvägen fått stopp på den typen av vilseledande reklam.
Klimatförändringarna och dessas direkta samband med utsläpp av koldioxid till atmosfären har blivit kanske den mest internationellt uppmärksammade politiska frågan. Det är sannolikt att Vattenfalls utsläpp kommer att hamna i fokus när EU skall genomdriva sina nya bindande miljömål, som antogs vid toppmöte i Bryssel den 8 mars 2007. Vattenfalls satsning på tysk kolkraftsenergi äventyrar det tyska klimatmålet och riskerar att drabbas av mycket allvarliga bakslag.
Lennart Daléus
Martina Krueger
Greenpeace
Vattenfalls satsning på tysk kolkraft är en av de största svenska industrisatsningarna någonsin. Den genomfördes av bolagets ledning genom en hastig omsvängning av bolagets strategi och i strid mot antagen svensk energipolitik. Programmets ekonomiska framgång är av central betydelse för hela Vattenfallskoncernen, både ekonomiskt och imagemässigt.
Vattenfalls energiinvesteringar går till kol och kärnkraft. I Tyskland är de till och med marknadsledande när det gäller koldioxidutsläpp. Och Vattenfall tänker fortsätta satsa. ”Det finns inget alternativ till brunkolet” sade Klaus Rauscher, Vattenfalls chef i Tyskland tidigare i år innan han fick sparken därför att Vattenfall misskött sina tyska kärnkraftverk, ett år efter Forsmarksskandalen.
I den svenska riksdagen har konstitutionsutskottet uttalat sig om Vattenfalls agerande i Tyskland: ”Det sätt på vilket Vattenfall uppträtt kan inte anses ha varit väl förenligt med vad riksdagen beslutat”. Protesterna mot Vattenfalls kolsatsningar ökar. Kritiken mot Vattenfalls sätt att hantera kärnkraften växer. Vattenfall har ett imageproblem. Ska man kunna gå vidare med en storskalig användning av kol så måste man göra den rumsren. Det har Vattenfall begripit.
Lösningen på Vattenfalls problem blir – om de själva får råda – den ”koldioxidfria kolkraften” med ”nollutsläpp” av koldioxid. Man påstår sig kunna avskilja koldioxiden och sedan ta hand om den och stoppa ned den i marken. Denna anläggning ska vara klar år 2020. Från Vattenfalls kolkraftverk ska det minsann inte komma någon koldioxid. Alltså kan man fortsätta bryta och elda kol utan att bry sig om att arbeta för en energiomställning.
Men till att börja med kan man även om tekniken blir verklighet inte avskilja all koldioxid. 10-20 procent av vad en konventionell anläggning släpper ut kommer att åka ut från den nya anläggningen – om den överhuvudtaget fås att fungera. Avskiljningen och deponeringen är nämligen fortfarande oprövade kort.
Greenpeace tycker det är mycket allvarligt att Vattenfall använder sig av ordet ”koldioxidfri” när de marknadsför den nya tekniken och har därför anmält Vattenfall till marknadsdomstolen. Den är ju faktiskt inte alls koldioxidfri. Konsumenter och beslutsfattare luras att tro att tekniken är klimatsmart och satsningar på förnyelsebar energi kommer i skymundan igen. I Nederländerna har man domstolsvägen fått stopp på den typen av vilseledande reklam.
Klimatförändringarna och dessas direkta samband med utsläpp av koldioxid till atmosfären har blivit kanske den mest internationellt uppmärksammade politiska frågan. Det är sannolikt att Vattenfalls utsläpp kommer att hamna i fokus när EU skall genomdriva sina nya bindande miljömål, som antogs vid toppmöte i Bryssel den 8 mars 2007. Vattenfalls satsning på tysk kolkraftsenergi äventyrar det tyska klimatmålet och riskerar att drabbas av mycket allvarliga bakslag.
Lennart Daléus
Martina Krueger
Greenpeace
 |
|
PUBLICERAD 2007-11-23 10:06
Ny
Vattenfallchef sitter löst
Hans-Jürgen
Cramer, chef för Vattenfall Europe, sitter efter bara fyra månader på vd-stolen
löst i bolaget. Enligt tidningen Die Welt vill den svenska koncernchefen Lars
Göran Josefsson stärka greppet om dotterbolaget.
Hans-Jürgen Cramer
Hans-Jürgen Cramer tillträdde posten som vd för
Vattenfall Europe så sent som i somras, när dåvarande chefen Klaus Rauscher
tvingades avgå efter att ha schabblat med informationen kring två incidenter
vid kärnkraftanläggningar i Tyskland.
Men enligt Die Welt är ledningen för Vattenfall i Sverige
inte nöjd med Cramers insats. Personer med insyn i Vattenfall Europe säger till
tidningen att Lars Göran Josefsson håller Cramer ansvarig för att inte vara
tillräckligt aktiv i de tyska politiska kretsar som reglerar kraftbolagens
verksamhet i landet.
Heta energifrågor i Tyskland är rollfördelningen mellan
energiproducenter och energidistributörer, liksom frågor om kärnkraftens
framtid, utsläppsproblem samt brytning av brunkol.
Lars Göran Josefsson har själv blivit rådgivare i
energifrågor till den tyska förbundskanslern Angela Merkel.
Under Cramers tid på vd-stolen har också vinsten fallit,
mycket beroende på att de två kärnkraftanläggningar som råkade ut för olyckor i
våras har stått still under året.
Dessutom har uppskattningsvis 200000 tidigare
energikunder vid Vattenfall i Tyskland lämnat bolaget till förmån för nya bolag
som erbjuder förmånligare villkor.
Vattenfall Europe har tidigare stått för en större del av
vinsten inom Vattenfallkoncernen. Hans-Jürgen Cramers öde inom Vattenfall
avgörs sannolikt vid nästa styrelsemöte den 7 december. En tänkbar kandidat
till vd-jobbet i Tyskland är enligt DieWelt chefen för polska Vattenfallbolaget
Tuomo Hatakka.
"Vattenfall sparkar tyske chefen"
Publicerad: 24. November 2007 16:21
Publicerad: 24. November 2007 16:21
|
|
Vattenfall byter redan efter fyra månader chef för det tyska dotterbolaget. Det skriver den tyska dagstidningen Die Welt.
Tidningen stödjer sig på källor inom Vattenfallkoncernen. Enligt dessa får Hans-Jürgen Cramer snart sparken och ersätts som chef för det tyska dotterbolaget Vattenfall Europe av Tuomo Hatakka, som nu är chef för det polska dotterbolaget.
Nyhetsbyrån Reuters tyska tjänst skrev på lördagen att man i fredags fick uppgifterna bekräftade av två personer med insyn i saken. Enligt dessa källor tvingas Cramer att gå, därför att han agerat för självständigt gentemot koncernledningen i Stockholm. Styrelseordförande i Vattenfall Europe är koncernens vd Lars G Josefsson. Han är dessutom förbundskansler Angela Merkels rådgivare i klimatfrågor.
Die Welt uppger också att den tyska verksamheten organiseras om och fler av besluten flyttas till koncernnivå i Sverige.
Det tyska bolagets taleskvinna ville på fredagen varken bekräfta eller dementera uppgifterna.
Cramer, som har ett mångårigt förflutet i de tyska bolag som Vattenfall köpte och som slagits samman till Vattenfall Europe, tillträdde som chef i juli efter händelser i bolagets båda kärnkraftverk Krümmel och Brunsbüttel i norra Tyskland. Båda incidenterna klassades som 0 på den internationella säkerhetsskalan, vars högsta värde är 7. Noll betyder att händelsen inte har någon betydelse ur säkerhetssynpunkt.
Men Vattenfall Europes ledning, från toppen till lokal nivå, hanterade informationen klantigt och nonchalant. Det har en expertrapport, som bolaget låtit göra, påpekat. Både vd och kärnkraftschefen fick sparken efter händelserna i somras.
 |
Skicka
|
 |
Skriv ut
|
  |
Textstorlek
|
Publicerad 24 november 07:55
Tyskland
lönsam men svår marknad
BERLIN. Vattenfall
är trängt från alla håll i Tyskland. Brunkolet, kärnkraften och misstänkt
kartellbildning är heta ämnen.- Samtidigt är Tyskland en lönsam affär för det
statsägda svenska företaget.
Läs mer
|
•
|
Bloggat
om artikeln
Bloggar på
nätet som länkar till denna artikel.
Blogglänkar
från 
Vattenfall kom in i Tyskland i
samband med avregleringen för snart tio år sedan och dominerar nu helt som
elproducent i östra Tyskland. Under årets första nio månader har företaget
tjänat mer pengar i Tyskland än i Norden.
Vattenfall räknas numera till de fyra tyska energijättarna, och -efter att ha höjt priserna under hela 2000-talet attackeras nu de fyra stora av konsumenterna, av EU-kommissionen och av inhemska tyska politiker.
Kärnkraften är en annan huvudvärk för Vattenfall. Sommarens incidenter, egentligen inte särskilt allvarliga, ledde till skandal och chefsavgångar på grund av bristande öppenhet.
De två drabbade kärnkraftverken i norra Tyskland är fortfarande stängda och Vattenfall bedriver en landsomfattande annonskampanj i tidningarna för att bättra på sitt anseende.
Klimatlarmen har präglat året som gått. Mot den bakgrunden har brunkolsföretag som Vattenfall en svår sits. När det gäller koldioxidutsläpp finns det inget värre fossilt bränsle än brunkol - utsläppen är nästan tre gånger högre än för -naturgas.
I miljöaktivisternas ögon är också Vattenfall en miljöbov av värsta slag.
För de styrande politikerna ter sig saken annorlunda.
Vattenfall är den i särklass största arbetsgivaren i Lausitzregionen, en glesbygd som plågas av hög -arbetslöshet, bristande framtidstro och avflyttning.
Lausitz sträcker sig över två delstater, Brandenburg och Sachsen, och här har Vattenfall två trogna vapendragare i delstaternas premiärministrar Matthias Platzeck (s) och kristdemokraten Georg Milbradt.
Ett av Tysklands allra största bekymmer är energiberoendet, framför allt av Ryssland. Det gör också att det inhemska brunkolet och Vattenfall spelar en strategisk roll.
Så när Vattenfall ifjol satte i gång bygget av sitt koldioxidfria kraftverk, ett experiment som kan göra brunkolsbrytningen mera rumsren, var förbundskanslern Angela Merkel på plats och tog det första spadtaget.
Ett halvår senare utnämnde hon Vattenfalls koncernchef Lars G -Josefsson till en av sina två rådgivare i klimatfrågor.
Vattenfall räknas numera till de fyra tyska energijättarna, och -efter att ha höjt priserna under hela 2000-talet attackeras nu de fyra stora av konsumenterna, av EU-kommissionen och av inhemska tyska politiker.
Kärnkraften är en annan huvudvärk för Vattenfall. Sommarens incidenter, egentligen inte särskilt allvarliga, ledde till skandal och chefsavgångar på grund av bristande öppenhet.
De två drabbade kärnkraftverken i norra Tyskland är fortfarande stängda och Vattenfall bedriver en landsomfattande annonskampanj i tidningarna för att bättra på sitt anseende.
Klimatlarmen har präglat året som gått. Mot den bakgrunden har brunkolsföretag som Vattenfall en svår sits. När det gäller koldioxidutsläpp finns det inget värre fossilt bränsle än brunkol - utsläppen är nästan tre gånger högre än för -naturgas.
I miljöaktivisternas ögon är också Vattenfall en miljöbov av värsta slag.
För de styrande politikerna ter sig saken annorlunda.
Vattenfall är den i särklass största arbetsgivaren i Lausitzregionen, en glesbygd som plågas av hög -arbetslöshet, bristande framtidstro och avflyttning.
Lausitz sträcker sig över två delstater, Brandenburg och Sachsen, och här har Vattenfall två trogna vapendragare i delstaternas premiärministrar Matthias Platzeck (s) och kristdemokraten Georg Milbradt.
Ett av Tysklands allra största bekymmer är energiberoendet, framför allt av Ryssland. Det gör också att det inhemska brunkolet och Vattenfall spelar en strategisk roll.
Så när Vattenfall ifjol satte i gång bygget av sitt koldioxidfria kraftverk, ett experiment som kan göra brunkolsbrytningen mera rumsren, var förbundskanslern Angela Merkel på plats och tog det första spadtaget.
Ett halvår senare utnämnde hon Vattenfalls koncernchef Lars G -Josefsson till en av sina två rådgivare i klimatfrågor.
Se Uran också
 |
|
"Cancer är
åldersrelaterat" säger Agneta Rising, Vattenfall. Foto: SVT
|
Oense om risk för cancer
|
Publicerad 28
november 2007 - 18:37
Uppdaterad 28 november 2007 - 20:58 |
Agneta
Rising, miljöchef på Vattenfall ser inget samband mellan uranbrytning och
cancer. "Cancer är åldersrelaterat" säger hon i reportaget. Samtidigt
finns det långsiktiga studier som visar att cancer och genetiska skador är
vanligare hos gruvarbetarna än hos den övriga befolkningen.
Kärnkraftens bakgård
|
Uppdrag granskning
intervjuar överläkaren och docenten Ulf Flodin vid Yrkes- och miljömedicinska
kliniken på Universitetsjukhuset i Linköping - för att reda ut begreppen. Enligt
honom kan strålningen innebära ökad risk för cancer.
Varför är forskarna så oense om vilka risker uranbrytning
för med sig?
- Frågan varför man kan få uppfattningen att det råder oenighet bland sakkunniga om riskerna med uranbrytning kan förklaras. Dels talar man om olika situationer, olika befolkningar och olika tidsepoker. Därtill är frågan politiskt laddad. Det finns troligen överensstämmelse om att urangruvearbetare i dåliga gruvor har ökad risk för bl.a lungcancer. Likaså finns det alltså studier som visar att boende vid försummade urangruveavfallstippar har ökad risk för lungcancer.
- Frågan varför man kan få uppfattningen att det råder oenighet bland sakkunniga om riskerna med uranbrytning kan förklaras. Dels talar man om olika situationer, olika befolkningar och olika tidsepoker. Därtill är frågan politiskt laddad. Det finns troligen överensstämmelse om att urangruvearbetare i dåliga gruvor har ökad risk för bl.a lungcancer. Likaså finns det alltså studier som visar att boende vid försummade urangruveavfallstippar har ökad risk för lungcancer.
Vilka är riskerna med radioaktivitet vid uranbrytning i
en underjordisk gruva?
- Underjordsgruvor har genom tiderna varit hälsoriskabla arbetsplatser genom de ofta höga halterna av olika former av luftföroreningar. I urangruvor har joniserande strålningen varit högre än i andra gruvor. Men om man har möjlighet att ha en kraftfull och effektiv ventilation i gruvan, kan koncentrationerna av olika former av luftföroreningar hållas vid lägre nivåer. I urangruvorna har man anledning att noga observera luftkoncentrationerna av radon och eller radondöttrar, dvs sönderfallsprodukter av radon. Den normala exponeringen för joniserande strålning för svenskar är kring 4 milliSievert och utgörs av strålning från bostad, mat och dryck, medicinsk diagnostik m.m. Det genomsnittliga dostillskottet från den diskuterade australiensiska urangruvan anges till 4 milliSievert. Det innebär att urangruvearbetarna får en ungefär dubbel så stor strålbelastning som en genomsnittssvensk. Detta i sin tur kan medföra en marginellt höjd risk för cancerinsjuknande, eftersom man nu antar en linjär dos-responskurva utan tröskeleffekt.
- Underjordsgruvor har genom tiderna varit hälsoriskabla arbetsplatser genom de ofta höga halterna av olika former av luftföroreningar. I urangruvor har joniserande strålningen varit högre än i andra gruvor. Men om man har möjlighet att ha en kraftfull och effektiv ventilation i gruvan, kan koncentrationerna av olika former av luftföroreningar hållas vid lägre nivåer. I urangruvorna har man anledning att noga observera luftkoncentrationerna av radon och eller radondöttrar, dvs sönderfallsprodukter av radon. Den normala exponeringen för joniserande strålning för svenskar är kring 4 milliSievert och utgörs av strålning från bostad, mat och dryck, medicinsk diagnostik m.m. Det genomsnittliga dostillskottet från den diskuterade australiensiska urangruvan anges till 4 milliSievert. Det innebär att urangruvearbetarna får en ungefär dubbel så stor strålbelastning som en genomsnittssvensk. Detta i sin tur kan medföra en marginellt höjd risk för cancerinsjuknande, eftersom man nu antar en linjär dos-responskurva utan tröskeleffekt.
Vilka är riskerna med uranbrytning i en öppen gruva
(dagbrott)?
- I dagbrott blir radonhalterna i gruvan lägre per automatik, eftersom vinden vanligen för bort radonet ur gruvan. Däremot kan stoff från den krossade uranmalmen blåsa omkring och kontaminera omgivningen.Radon kan fästa på dampartiklar och inandas. Dricker man vatten från brunnar innehållande radon kan man därigenom också utsättas för joniserande strålning. Erfarenheterna från nedlagda urangruvor visar att sådana ofta missköts när driften lagts ned. Förhöjda halter av radioaktivt material finns rapporterat från gruvor runt om i världen. Det finns även studier av boende nära gruvor, som visats ha förhöjda risker för bl.a. lungcancer.
- I dagbrott blir radonhalterna i gruvan lägre per automatik, eftersom vinden vanligen för bort radonet ur gruvan. Däremot kan stoff från den krossade uranmalmen blåsa omkring och kontaminera omgivningen.Radon kan fästa på dampartiklar och inandas. Dricker man vatten från brunnar innehållande radon kan man därigenom också utsättas för joniserande strålning. Erfarenheterna från nedlagda urangruvor visar att sådana ofta missköts när driften lagts ned. Förhöjda halter av radioaktivt material finns rapporterat från gruvor runt om i världen. Det finns även studier av boende nära gruvor, som visats ha förhöjda risker för bl.a. lungcancer.
Reporter: Andreas Rocksén
Publicerad 7 december 21:33
Ny chef för
Vattenfall Europe
BERLIN. Tuomo
Hatakka blir ny chef för Vattenfall Europe i Berlin och i Stockholm får man en
lojal chef för det tunga dotterföretaget.
Den tyska tidningen Tagesspiegel har tidigare i veckan berättat om
vilda scener när den förre vd:n Klaus Rauscher tvingades avgå i somras.
Tuomo Hatakka är vice vd i moderföretaget och pekas dessutom ut som koncernchefen Lars G Josefssons kronprins. Hatakka, som haft ansvaret för Polen, ska nu föra samman verksamheterna i Tyskland och Polen - och få ordning på torpet.
Enligt Berlin-tidningen Tagesspiegel var dotterföretagets förre vd, tysken Klaus Rauscher, ett stort irritationsmoment för koncernledningen i Stockholm.
Rauscher var inte villig att dela med sig till Sverige av de vinster som gjordes i Tyskland, utan ansåg att de pengarna också skulle investeras där.
Klaus Rauscher gick också till attack mot den tyska regeringens energipolitik och förbundskanslern Angela Merkel klagade hos sin klimatrådgivare Lars G Josefsson, som enligt Tagesspiegels källa skulle ha "flippat ut".
När mediastormen bröt ut efter Vattenfalls prishöjningar i Berlin och Hamburg och blev till orkan efter kärnkraftsincidenterna i Nordtyskland kom ett osökt tillfälle att göra sig av med Rauscher.
När Rauscher så gick en dag i mitten av juli hette det att han bett att få lämna sin post och att Lars G Josefsson hade accepterat det.
Enligt Tagesspiegel var det inte riktigt så fridfullt.
Rauscher ville inte gå och Lars G Josefsson fick till sist hota och säga att om tre timmar skulle ett pressmeddelande om avgången offentliggöras i Stockholm.
Slutförhandlingarna om avgångsvederlaget fördes nere i p-garaget under Berlin-kontoret på Chausseestrasse.
När Lars G Josefsson med kontraktet i handen såg den summa Rauscher ville ha tappade han all lust att skriva på och ville köra därifrån. Rauschers anhängare såg dock till att bommen inte öppnades, samtidigt som Klaus Rauscher skrek åt Josefsson att han skulle skriva under.
Han gjorde det också till sist sedan andra styrelsemedlemmar övertalat honom.
En av styrelsemedlemmarna ska sedan ha skrivit ett brev till Lars G Josefsson där han beklagade uppträdandet som han ansåg möjligen hörde hemma i Moskvas under värld, men inte på ett ansett tyskt energiföretag.
Hans-Jürgen Cramer ersatte Rauscher i somras och på fredagen var det alltså Cramers tur att lämna sin post - han var dock aldrig fullvärdig vd, utan endast språkrör för koncernledningen.
Tuomo Hatakka är vice vd i moderföretaget och pekas dessutom ut som koncernchefen Lars G Josefssons kronprins. Hatakka, som haft ansvaret för Polen, ska nu föra samman verksamheterna i Tyskland och Polen - och få ordning på torpet.
Enligt Berlin-tidningen Tagesspiegel var dotterföretagets förre vd, tysken Klaus Rauscher, ett stort irritationsmoment för koncernledningen i Stockholm.
Rauscher var inte villig att dela med sig till Sverige av de vinster som gjordes i Tyskland, utan ansåg att de pengarna också skulle investeras där.
Klaus Rauscher gick också till attack mot den tyska regeringens energipolitik och förbundskanslern Angela Merkel klagade hos sin klimatrådgivare Lars G Josefsson, som enligt Tagesspiegels källa skulle ha "flippat ut".
När mediastormen bröt ut efter Vattenfalls prishöjningar i Berlin och Hamburg och blev till orkan efter kärnkraftsincidenterna i Nordtyskland kom ett osökt tillfälle att göra sig av med Rauscher.
När Rauscher så gick en dag i mitten av juli hette det att han bett att få lämna sin post och att Lars G Josefsson hade accepterat det.
Enligt Tagesspiegel var det inte riktigt så fridfullt.
Rauscher ville inte gå och Lars G Josefsson fick till sist hota och säga att om tre timmar skulle ett pressmeddelande om avgången offentliggöras i Stockholm.
Slutförhandlingarna om avgångsvederlaget fördes nere i p-garaget under Berlin-kontoret på Chausseestrasse.
När Lars G Josefsson med kontraktet i handen såg den summa Rauscher ville ha tappade han all lust att skriva på och ville köra därifrån. Rauschers anhängare såg dock till att bommen inte öppnades, samtidigt som Klaus Rauscher skrek åt Josefsson att han skulle skriva under.
Han gjorde det också till sist sedan andra styrelsemedlemmar övertalat honom.
En av styrelsemedlemmarna ska sedan ha skrivit ett brev till Lars G Josefsson där han beklagade uppträdandet som han ansåg möjligen hörde hemma i Moskvas under värld, men inte på ett ansett tyskt energiföretag.
Hans-Jürgen Cramer ersatte Rauscher i somras och på fredagen var det alltså Cramers tur att lämna sin post - han var dock aldrig fullvärdig vd, utan endast språkrör för koncernledningen.
Publicerad 7 december 21:33
Ny chef för
Vattenfall Europe
BERLIN. Tuomo
Hatakka blir ny chef för Vattenfall Europe i Berlin och i Stockholm får man en
lojal chef för det tunga dotterföretaget.
Den tyska tidningen Tagesspiegel har tidigare i veckan berättat om
vilda scener när den förre vd:n Klaus Rauscher tvingades avgå i somras.
Tuomo Hatakka är vice vd i moderföretaget och pekas dessutom ut som koncernchefen Lars G Josefssons kronprins. Hatakka, som haft ansvaret för Polen, ska nu föra samman verksamheterna i Tyskland och Polen - och få ordning på torpet.
Enligt Berlin-tidningen Tagesspiegel var dotterföretagets förre vd, tysken Klaus Rauscher, ett stort irritationsmoment för koncernledningen i Stockholm.
Rauscher var inte villig att dela med sig till Sverige av de vinster som gjordes i Tyskland, utan ansåg att de pengarna också skulle investeras där.
Klaus Rauscher gick också till attack mot den tyska regeringens energipolitik och förbundskanslern Angela Merkel klagade hos sin klimatrådgivare Lars G Josefsson, som enligt Tagesspiegels källa skulle ha "flippat ut".
När mediastormen bröt ut efter Vattenfalls prishöjningar i Berlin och Hamburg och blev till orkan efter kärnkraftsincidenterna i Nordtyskland kom ett osökt tillfälle att göra sig av med Rauscher.
När Rauscher så gick en dag i mitten av juli hette det att han bett att få lämna sin post och att Lars G Josefsson hade accepterat det.
Enligt Tagesspiegel var det inte riktigt så fridfullt.
Rauscher ville inte gå och Lars G Josefsson fick till sist hota och säga att om tre timmar skulle ett pressmeddelande om avgången offentliggöras i Stockholm.
Slutförhandlingarna om avgångsvederlaget fördes nere i p-garaget under Berlin-kontoret på Chausseestrasse.
När Lars G Josefsson med kontraktet i handen såg den summa Rauscher ville ha tappade han all lust att skriva på och ville köra därifrån. Rauschers anhängare såg dock till att bommen inte öppnades, samtidigt som Klaus Rauscher skrek åt Josefsson att han skulle skriva under.
Han gjorde det också till sist sedan andra styrelsemedlemmar övertalat honom.
En av styrelsemedlemmarna ska sedan ha skrivit ett brev till Lars G Josefsson där han beklagade uppträdandet som han ansåg möjligen hörde hemma i Moskvas under värld, men inte på ett ansett tyskt energiföretag.
Hans-Jürgen Cramer ersatte Rauscher i somras och på fredagen var det alltså Cramers tur att lämna sin post - han var dock aldrig fullvärdig vd, utan endast språkrör för koncernledningen.
Tuomo Hatakka är vice vd i moderföretaget och pekas dessutom ut som koncernchefen Lars G Josefssons kronprins. Hatakka, som haft ansvaret för Polen, ska nu föra samman verksamheterna i Tyskland och Polen - och få ordning på torpet.
Enligt Berlin-tidningen Tagesspiegel var dotterföretagets förre vd, tysken Klaus Rauscher, ett stort irritationsmoment för koncernledningen i Stockholm.
Rauscher var inte villig att dela med sig till Sverige av de vinster som gjordes i Tyskland, utan ansåg att de pengarna också skulle investeras där.
Klaus Rauscher gick också till attack mot den tyska regeringens energipolitik och förbundskanslern Angela Merkel klagade hos sin klimatrådgivare Lars G Josefsson, som enligt Tagesspiegels källa skulle ha "flippat ut".
När mediastormen bröt ut efter Vattenfalls prishöjningar i Berlin och Hamburg och blev till orkan efter kärnkraftsincidenterna i Nordtyskland kom ett osökt tillfälle att göra sig av med Rauscher.
När Rauscher så gick en dag i mitten av juli hette det att han bett att få lämna sin post och att Lars G Josefsson hade accepterat det.
Enligt Tagesspiegel var det inte riktigt så fridfullt.
Rauscher ville inte gå och Lars G Josefsson fick till sist hota och säga att om tre timmar skulle ett pressmeddelande om avgången offentliggöras i Stockholm.
Slutförhandlingarna om avgångsvederlaget fördes nere i p-garaget under Berlin-kontoret på Chausseestrasse.
När Lars G Josefsson med kontraktet i handen såg den summa Rauscher ville ha tappade han all lust att skriva på och ville köra därifrån. Rauschers anhängare såg dock till att bommen inte öppnades, samtidigt som Klaus Rauscher skrek åt Josefsson att han skulle skriva under.
Han gjorde det också till sist sedan andra styrelsemedlemmar övertalat honom.
En av styrelsemedlemmarna ska sedan ha skrivit ett brev till Lars G Josefsson där han beklagade uppträdandet som han ansåg möjligen hörde hemma i Moskvas under värld, men inte på ett ansett tyskt energiföretag.
Hans-Jürgen Cramer ersatte Rauscher i somras och på fredagen var det alltså Cramers tur att lämna sin post - han var dock aldrig fullvärdig vd, utan endast språkrör för koncernledningen.
Ny Vattenfall-vd hänger på en tunn, tunn tråd
|
||||||||||||||||||||||||||
Det är bara
fyra månader sedan Hans-Jürgen Cramer tillträdde som vd för Vattenfall Europe.
Men svenske koncernchefen Lars-Göran Josefsson vill redan sparka honom, skriver
den tyska tidningen Die Welt enligt Ny Teknik.
Orsaken uppges vara att Josefsson vill koppla
ett fastare grepp om dotterbolaget. Die Welts källor hävdar att svensken
betraktar Cramer som alltför passiv när det gäller att påverka de politiska
kretsar i Tyskland som fattar beslut kring energibolagens verksamhet.
Dessutom har vinsten rasat sedan Cramer tillträdde, skriver Ny Teknik.
Detta beror dels på att två kärnkraftsanläggningar som hade olyckstillbud i våras har stått stilla, dels på att omkring 200.000 Vattenfallkunder bytt till leverantörer med förmånligare villkor.
Cramers eventuella avgång klubbas sannolikt vid Vattenfalls styrelsemöte den 7 december, skriver Ny Teknik.
Dessutom har vinsten rasat sedan Cramer tillträdde, skriver Ny Teknik.
Detta beror dels på att två kärnkraftsanläggningar som hade olyckstillbud i våras har stått stilla, dels på att omkring 200.000 Vattenfallkunder bytt till leverantörer med förmånligare villkor.
Cramers eventuella avgång klubbas sannolikt vid Vattenfalls styrelsemöte den 7 december, skriver Ny Teknik.
Dagens PS
Vattenfall
Ökad kunskap om elproduktionsmixen
nödvändig
2007-12-06 09:25
Det finns stora skillnader
mellan svenska folkets bild av dagens svenska och globala elproduktionsmix och
de faktiska förhållandena. Det visar en ny undersökning som Sifo har genomfört
på uppdrag av Vattenfall. En viktig slutsats är därför att energibranschen
måste bli bättre på att sprida kunskap om elproduktionsmixens sammansättning.
Av dagens svenska elproduktion tror svenskarna att 22 procent kommer från förnyelsebara källor (vatten-, vind-, solkraft och biomassa mm), 31 procent från förbränning av fossila bränslen och 38 procent från kärnkraft.
I jämförelse med Energimyndighetens statistik visar det sig att svenskarna underskattar andelarna för förnyelsebar elproduktion och kärnkraft medan andelen för fossila bränslen överskattas. I Sverige kommer drygt 51 procent av elproduktionen från förnyelsebara energikällor, 46 procent från kärnkraft och omkring 2 procent från fossila bränslen.
När svenskarnas bild av dagens globala elproduktionsmix jämförs med International Energy Agency (IEA:s) senaste beräkningar är förhållandena de omvända: den fossila förbränningen underskattas medan kärnkraften överskattas.
Svenskarna tror att 44 procent av den globala elproduktionen sker med förbränning av fossila bränslen, medan IEA:s statistik säger 67 procent. Kärnkraften tror svenskarna står för 33 procent, medan den faktiska andelen är 15 procent. Vad gäller de förnyelsebara energikällornas andel överensstämmer svenskarnas svar med officiell statistik: 18 procent.
”Skillnaden mellan intervjuresultaten och experternas beräkningar visar tydligt att detta är ett komplicerat ämnesområde. Det är inte lätt för allmänheten att få en överblick av hur elproduktionen går till. Vi vill ta vår del av ansvaret och bidra till ökad kunskap. Det är viktigt att förbättra förståelsen kring nuläget när klimatfrågor diskuteras”, säger Christopher Eckerberg, chef för Public Affairs inom Vattenfall.
Seminarium om dagens och framtidens energimix
Undersökningsresultatet och jämförelsesiffrorna diskuteras idag 6 december vid ett seminarium som hålls på Vattenfalls huvudkontor i Stockholm klockan 13.30 – 15.00. Under seminariet kommenteras även IEA:s senaste prognos för framtidens elproduktionsmix utifrån ett klimatperspektiv av professor Erland Källén, som också är svensk representant i FN:s klimatpanel IPCC. Erland Källéns anförande fokuserar på de åtgärder som han anser är nödvändiga för att begränsa energibranschens klimatpåverkan
För vidare information, kontakta:
Maria Parent, pressekreterare, tel 08-739 65 50.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
1. Om undersökningen: Sifo Research International telefonintervjuade mellan den 14 och 20 november 1 000 svenskar i ett riksrepresenta-tivt urval. Grundfrågan är ställd: ”Hur stor andel av den svenska/globala elproduktionen kommer från…?” Respondenterna har däremot inte ombetts att ge svar på den totala elproduktionsmixens fördelning. Därför summerar inte siffrorna till 100 procent.
2. Beräkning utifrån Energimyndigheten och Svensk Energis statistik.
3. Beräkning utifrån Energimyndigheten och Svensk Energis statistik.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
Av dagens svenska elproduktion tror svenskarna att 22 procent kommer från förnyelsebara källor (vatten-, vind-, solkraft och biomassa mm), 31 procent från förbränning av fossila bränslen och 38 procent från kärnkraft.
I jämförelse med Energimyndighetens statistik visar det sig att svenskarna underskattar andelarna för förnyelsebar elproduktion och kärnkraft medan andelen för fossila bränslen överskattas. I Sverige kommer drygt 51 procent av elproduktionen från förnyelsebara energikällor, 46 procent från kärnkraft och omkring 2 procent från fossila bränslen.
När svenskarnas bild av dagens globala elproduktionsmix jämförs med International Energy Agency (IEA:s) senaste beräkningar är förhållandena de omvända: den fossila förbränningen underskattas medan kärnkraften överskattas.
Svenskarna tror att 44 procent av den globala elproduktionen sker med förbränning av fossila bränslen, medan IEA:s statistik säger 67 procent. Kärnkraften tror svenskarna står för 33 procent, medan den faktiska andelen är 15 procent. Vad gäller de förnyelsebara energikällornas andel överensstämmer svenskarnas svar med officiell statistik: 18 procent.
”Skillnaden mellan intervjuresultaten och experternas beräkningar visar tydligt att detta är ett komplicerat ämnesområde. Det är inte lätt för allmänheten att få en överblick av hur elproduktionen går till. Vi vill ta vår del av ansvaret och bidra till ökad kunskap. Det är viktigt att förbättra förståelsen kring nuläget när klimatfrågor diskuteras”, säger Christopher Eckerberg, chef för Public Affairs inom Vattenfall.
Seminarium om dagens och framtidens energimix
Undersökningsresultatet och jämförelsesiffrorna diskuteras idag 6 december vid ett seminarium som hålls på Vattenfalls huvudkontor i Stockholm klockan 13.30 – 15.00. Under seminariet kommenteras även IEA:s senaste prognos för framtidens elproduktionsmix utifrån ett klimatperspektiv av professor Erland Källén, som också är svensk representant i FN:s klimatpanel IPCC. Erland Källéns anförande fokuserar på de åtgärder som han anser är nödvändiga för att begränsa energibranschens klimatpåverkan
För vidare information, kontakta:
Maria Parent, pressekreterare, tel 08-739 65 50.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
1. Om undersökningen: Sifo Research International telefonintervjuade mellan den 14 och 20 november 1 000 svenskar i ett riksrepresenta-tivt urval. Grundfrågan är ställd: ”Hur stor andel av den svenska/globala elproduktionen kommer från…?” Respondenterna har däremot inte ombetts att ge svar på den totala elproduktionsmixens fördelning. Därför summerar inte siffrorna till 100 procent.
2. Beräkning utifrån Energimyndigheten och Svensk Energis statistik.
3. Beräkning utifrån Energimyndigheten och Svensk Energis statistik.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
´
PUBLICERAD 2007-12-11 10:38
Ny
Vattenfallchef ska stoppa kundflykten
"Vi har tappat alldeles för många kunder. Nu måste
vi förbättra våra marknadsandelar." Det beskedet lämnade Vattenfall
Europes nya chef Tuomo Hatakka på måndagen.
Annons
Tuomo Hatakka
LÄS MER...
Svenskägda Vattenfall Europe har under året tappat en
kvarts miljon kunder på den viktiga Tysklandsmarknaden. Det tappet, plus en
alltför låg profil i politikerkretsar, fick den förre Tysklandschefen
Hans-Jürgen Cramer på fall efter bara några månader i vd-stolen.
Han i sin tur fick ta vd-posten sedan tidigare
Vattenfallchefen Klaus Rauscher tvingades gå efter att ha misskött hanteringen
av två incidenter vid Vattenfallägda kärnkraftverk i Tyskland.
Hatakka är som Ny Teknik tidigare rapporterat chef för
Vattenfalls verksamhet i Polen. Han blir nu chef för både den tyska och den
polska verksamheten.
Enligt tyska medier är han en del i koncernchefen Lars G
Josefssons strävan att stärka greppet om dotterbolaget Vattenfall Europe.
En av Hatakkas första åtgärder är att bromsa kundflykten
från Vattenfall. Bolaget har under året förlorat en kvarts miljon kunder, som
främst anses ha nappat på erbjudandet från små oberoende operatörer.
Ett sätt att stoppa kundflykten, och kanske få kunderna
att vända tillbaka, är att inte genomföra en planerad prishöjning vid
årsskiftet.
En annan åtgärd för att stärka Vattenfalls position på
kontinenten är att öka tillväxten. Hur detta ska ske har han dock ännu inte
preciserat.
Incidenter i tyska kärnkraftverk
Publicerad: 20. december 2007 21:16
Publicerad: 20. december 2007 21:16
|
|
Två nya incidenter har inträffat på kärnkraftverk i Tyskland. Branschen är redan i gungning sedan problemen på Vattenfalls anläggningar i somras.
En liten läcka upptäcktes på torsdagen i en ledning inom kylsystemet på reaktorn vid kärnkraftsanläggningen Biblis i Hessen, uppgav miljömyndigheterna i den västliga delstaten.
Anläggningen har varit stängd för reparation och problemet uppdagades när rutinkontroller gjordes inför nystarten. Enligt myndigheterna fanns ingen fara för vare sig anställda eller miljö.
Samtidigt framkom att ett mätinstrument i anläggningen Brokdorf i den nordliga delstaten Schleswig-Holstein gick sönder den 13 december.
De två incidenterna sker i ljuset av att kärnkraftsbranschen kraftigt skakades av problem vid de båda kärnkraftverken Krümmel och Brunsbüttel i norra Tyskland i juni. I Brunsbüttel brann det i en transformator utanför anläggningen. De båda kärnkraftverken drivs av Vattenfalls tyska dotterbolag.
Trots att båda incidenterna klassades som betydelselösa ur säkerhetssynpunkt på en internationell säkerhetsskala väckte de stor uppmärksamhet i det kärnkraftskritiska Tyskland. Dessutom förekom anklagelser om att Vattenfall försökt mörka händelserna. Vattenfall Europas högste chef Klaus Rauscher avgick i kölvattnet av händelserna.
Vattenfall
Per–Olof Waessman blir Vattenfalls CNO
2008-01-17 09:11
Vattenfall har utsett
Per–Olof Waessman till den nyligen etablerade direktörsposten Chief Nuclear
Officer (CNO).
Per–Olof Waessman (57) har över 30 års yrkeserfarenhet inom reaktorsäkerhet och teknikfrågor, kärnkraftsverksamhet, drift och underhåll.
De senaste fem åren har han varit direktör för BWR-teknik (kokvattenreaktorer), kärnkraftsservice, hos Westinghouse Electric Sweden AB, ett Toshiba-företag.
Han har akademisk bakgrund som civilingenjör med inriktning på kärnkraftsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Han tillträder den nya tjänsten 1 februari 2008.
Vattenfall beslöt i november 2007 att skapa den nya direktörsposten CNO som en av flera åtgärder för att stärka koncernens arbete med kärnkraftssäkerhet. CNO kommer att vara koncernens controller inom frågor rörande kärnkraftssäkerhet och koncernledningens (EGM) kärnkraftsexpert samt rapportera direkt till koncernchefen Lars G Josefsson.
För vidare information och foto, kontakta:
Martin May, chef Media Relations, telefon 08-739 52 70.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
Per–Olof Waessman (57) har över 30 års yrkeserfarenhet inom reaktorsäkerhet och teknikfrågor, kärnkraftsverksamhet, drift och underhåll.
De senaste fem åren har han varit direktör för BWR-teknik (kokvattenreaktorer), kärnkraftsservice, hos Westinghouse Electric Sweden AB, ett Toshiba-företag.
Han har akademisk bakgrund som civilingenjör med inriktning på kärnkraftsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Han tillträder den nya tjänsten 1 februari 2008.
Vattenfall beslöt i november 2007 att skapa den nya direktörsposten CNO som en av flera åtgärder för att stärka koncernens arbete med kärnkraftssäkerhet. CNO kommer att vara koncernens controller inom frågor rörande kärnkraftssäkerhet och koncernledningens (EGM) kärnkraftsexpert samt rapportera direkt till koncernchefen Lars G Josefsson.
För vidare information och foto, kontakta:
Martin May, chef Media Relations, telefon 08-739 52 70.
Lämnat av Vattenfalls Pressavdelning, telefon: 08-739 50 10.
Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls huvudprodukter är el och värme. Idag producerar Vattenfall el och värme och levererar energi till flera miljoner kunder i Norden och norra Europa. De största kunderna är industrier, energiföretag, kommuner, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. För vidare information, se www.vattenfall.se. Under OM VATTENFALL/MEDIA OCH NYHETER finns medieservice, bland annat bildarkiv och pressmeddelanden.
 |
|
Kärnkraftverket
Ignalina i Litauen
|
Statliga Vattenfall vill satsa på
kärnkraft
 |
Publicerad 31 maj 2007
- 19:11
Uppdaterad 1 juni 2007 - 12:37 |
Det statliga bolaget Vattenfall vill satsa på kärnkraft i Litauen. Bolaget
vill antingen bli delägare eller köpa produktion från det planerade
kärnkraftverk som ska ersätta verket Ignalina i Litauen, uppger Rapport.
Video
|
Vattenfall i Litauen
|
Dessutom
planeras en ny elkabel mellan de baltiska staterna och Sverige.
Vattenfalls intresse anses politiskt känsligt
eftersom riksdagen har fattat beslut om att kärnkraften ska avvecklas här i
Sverige.
Beslut om den nya kärnkraftsanläggningen i
Litauen ska tas i sommar.
Vill ha andel i elproduktionen
- Vi kan sälja konsulttjänster men framför allt har vi intresse av att få vara med i en andel av den produktion som kommer att komma, som produceras i Baltikum och som kanske kan säljas till Sverige, sade Vattenfalls styrelseordförande Dag Klackenberg, till Rapport.
- Vi kan sälja konsulttjänster men framför allt har vi intresse av att få vara med i en andel av den produktion som kommer att komma, som produceras i Baltikum och som kanske kan säljas till Sverige, sade Vattenfalls styrelseordförande Dag Klackenberg, till Rapport.
Dag Klackenberg Klackenberg åker till Litauen om några veckor för att diskutera kärnkraftsfrågan med ledande politiker. Han tror också att det politiska läget kring kärnkraftsenergi kommer att förändras.
- Det är en framtidsfråga, men för närvarande
är den svenska energipolitiken den att vi har en period framför där vi
förstärker befintlig kärnkraft men vi bygger ingen ny. Men den diskussionen kan
ju ändras om tre, fyra eller fem år. Och då är det ju bra att vi är runt i
Europa och tittar på de anläggningar som finns för att hålla uppe den kapacitet
Vattenfall behöver, tillade Klackenberg.
Ny kabel till Sverige
Kärnkraftverket i Ignalina i Litauen har varit en mardröm för alla miljövänner. Men det är redan klart att det ska stängas. Men nu vill Litauens regering bygga ett nytt modernt kärnkraftverk tillsammans med de övriga baltiska staterna och Polen på samma ställe, en jätteinvestering på 70-80 miljarder kronor
Kärnkraftverket i Ignalina i Litauen har varit en mardröm för alla miljövänner. Men det är redan klart att det ska stängas. Men nu vill Litauens regering bygga ett nytt modernt kärnkraftverk tillsammans med de övriga baltiska staterna och Polen på samma ställe, en jätteinvestering på 70-80 miljarder kronor
Sverige är väl försett med elkablar till
omvärlden men i det tysta så planeras nu en ny elkabel mellan dem baltiska
staterna och Sverige. En kabel som skulle kunna transportera kärnkraftselen
till södra Sverige där det kan bli elbrist om några år, rapporterar Rapport.
Beslut om den nya kärnkraftsanläggningen i
Litauen ska tas i sommar och tidigast 2015 kan den dem nya kärnkraftsreakteorna
börja producera el.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar