I skogarna runt Tjernobyl finns det mycket spännande saker. Duga, var superhemlig ”över-horisonten-radar” som skulle upptäcka kärnvapenmissiler från USA redan vid uppskjutningen. Följ med till den mäktiga konstruktionen.
Sovjet hade sedan början av 1960-talet arbetat på ett varningssystem som tidig kunde upptäcka luftburna hot. Utmaningen för vetenskapsmännen låg i att ingen visuell kontakt skulle behövas, utan systemet skulle kunna upptäcka till exempel en kärnvapenmissil som avfyrats från Alaska. Detta bara några sekunder eller minuter efter start.
1976 stod under största hemlighet konstruktionen klar. I närheten av kärnkraftverket Tjernobyl i norra Ukraina stod en gigantisk sändare och mottagare (Duga-1) redo för att fånga upp fiendens aktiviteter. I södra Ukraina fanns en liknande anläggning (Duga-2). Duga-radarn utanför Tjernobyl avbildades på sovjetiska kartor som ett sommarläger för barn.
Mängder av klagomål strömmar in
Så fort radarn togs i bruk började klagomålen mot Sovjet att strömma in. Övriga världen visste inte vad det var, men den plötsliga uppkomsten av omfattande störningar i radiotrafiken och TV-sändningar vållade snabbt misstankar mot Sovjet.
Sändaren i Duga kunde sända i upp till 10 mw, så till och med transatlantiska flygplan drabbades av kommunikationsproblem. Totalt inkom tusentals klagomål mot den sovjetiska staten i Ukraina.
Hur visste man till vem klagomålen skulle riktas? Både NATO och radioamatörer lyckades snabbt positionera sändaren genom triangulering till norra Ukraina.
Okänt användningsområde
Vad den enorma anläggningen fyllde för syfte var till en början oklart. NATO hade smeknamnet ”Steel Work” för den höga metallkonstruktionen, och man misstänkte att det var en ”över-horisonten-radar”.
Många myter uppstod kring Duga-1. Vissa trodde den användes för att störa västerländska radio- och TV-sändningar. Den teorin motbevisades dock fort, då även ryska sändningar led av problem.
Andra trodde det var ett sätt att störa ubåtar. Mindre förankrade spekulationer om experiment med tankestyrning och väderpåverkan förekom också.
Den ryska hackspetten
Namnet, den ”ryska hackspetten”, uppkom genom sändarens karakteristiska ljudsignal för dem som sysslade med kortvågsradio. Nedan är en inspelning på hur det kunde låta.
Signalen upphör
Framåt 1989 hördes radiovågorna allt mindre. Varför finns ännu inget officiellt svar på. Duga-1 var ett enormt kostsamt bygge och ett prestigeprojekt för Sovjetunionen. Kalla kriget hade förvisso svalnat en aning, men samtidigt hade tekniken utvecklats mer åt satellitbaserade övervakningssystem. Samtidigt ska man inte glömma att den forna super-radarn bara låg några kilometer från härdsmältan i Tjernobyl.
Platsen är idag bevakad och består av ett enormt stålskelett som sträcker sig 150 meter upp i luften. I området finns också ett datacenter, där 1500 personer arbetade med att bearbeta radiovågorna.
Kallas även Tjernobyl 2
https://sv.wikipedia.org/wiki/Duga
http://europaidag.se/urban-exploration/duga-den-superhemliga-radarnryska-hackspetten/
The Russian Woodpecker was a notorious Soviet signal that could be heard on the shortwave radio bands worldwide between July 1976 and December 1989. It sounded like a sharp, repetitive tapping noise, at 10 Hz, giving rise to the "Woodpecker" name.
http://europaidag.se/urban-exploration/duga-den-superhemliga-radarnryska-hackspetten/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar