SKB:s fartyg Sigyn är
specialbyggt för att frakta utbränt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.
Fartyger går mellan svenska kärnkraftverk och SKB:s avfallslagrings-anläggning
Clab i Oskarshamn. Om det var just Sigyn som skulle ha fraktat KTH-avfallet
till Sellafield är dock osäkert.
PUBLICERAD 050817, 00:00
Svenskt kärnbränsle till Sellafield
I Studsvik ligger 4,6 ton
svenskt kärnbränsle som kommer att sändas till den om-stridda
Sellafieldsanläggningen i England för upparbetning.
Enligt Statens Kärnkraftinspektion, SKI, är det enda möjligheten att ta hand om det utbrända bränslet som kommer från den forskningsreaktor som användes av KTH åren 1954-1972.
Bränslet är av en konstruktion och typ som i sin nuvarande form inte går att förvara tillsammans med den typ av bränsle som i dag används i de svenska reaktorerna. I Sellafield ska det omvandlas till så kallat MOX-bränsle, en bland-ning av plutonium och uran. Det kan då användas i de svenska reaktorerna och därefter slutförvaras med annat utbränt kärnbränsle i Sverige.
Enligt SKI är det bråttom att få omvandlingen gjord, då den aktuella anläggningen i Sellafield sannolikt kommer att stängas.
Enligt Statens Kärnkraftinspektion, SKI, är det enda möjligheten att ta hand om det utbrända bränslet som kommer från den forskningsreaktor som användes av KTH åren 1954-1972.
Bränslet är av en konstruktion och typ som i sin nuvarande form inte går att förvara tillsammans med den typ av bränsle som i dag används i de svenska reaktorerna. I Sellafield ska det omvandlas till så kallat MOX-bränsle, en bland-ning av plutonium och uran. Det kan då användas i de svenska reaktorerna och därefter slutförvaras med annat utbränt kärnbränsle i Sverige.
Enligt SKI är det bråttom att få omvandlingen gjord, då den aktuella anläggningen i Sellafield sannolikt kommer att stängas.
SR 19:49
| onsdag 3 mars 2004
Sigyn nära att krocka
Kärnbränslefartyget
Sigyn var för två veckor sedan nära att kollidera med ett Panamaregistrerat
tankfartyg i Bornholmsgattet. Sydsvenska Dagbladets nätupplaga skriver att
tillbudet inträffade när Sigyn var på väg från Barsebäck till Oskarshamn med
bland annat två behållare högaktivt kärnbränsle ombord.
Tankfartyget
gick på kollisionskurs med Sigyn och svarade inte på anrop att ändra kurs.
Kollisionen
kunde undvikas genom att Sigyns befälhavare stannade motorerna och lät
tankern passera. Då skilde bara 200 meter mellan fartygen.
Sjöfartsverket
ser mycket allvarligt på tillbudet.
|
Per
Hegelunds skrivelse 17. 8. 07
her er et citat fr KIMO, kustkommunernas
gemensamma organisation (har varit paa flera av vaare senaste konferenser):
(citat) Although it appears that the m/s Sigyn has some
enhanced features such as two engines, a double hull and added protection
features in terms of its concrete walls. The flasks that will be used are
similar in standards to the Atlantic Osprey.
An illustration
that transportation of nuclear wastes even on this ship is not without risk, a Swedish National Radio broadcasting of March 3rd 2004:
stated
“Sigyn nearly collided” The nuclear fuel ship Sigyn, two weeks ago, nearly collided
with a Panama registered tanker in the Strait of Bornholm. The
website of Sydsvenska Dagbladet [a Swedish newspaper] wrote that the incident
occurred when the Sigyn was going from
Barsebäck to Oskarshamn with among other things two containers with high-active
nuclear fuel on board. The tanker had a collision course with the Sigyn and
did not respond to calls about changing the course. The collision was avoided
because the Sigyn
commander stopped the engines
and allowed the tanker to pass. The distance between the ships were then only
200 meters.
The
Swedish Shipping Authority considered this to be a very serious incident.
The same concerns must apply to the Sigyn as to the
Atlantic Osprey in terms of securitiy as no information about the security
arrangements on board have been made avilable. The only information, which
could be accessed for this report regarding the Sigyn, was from an internet
search. (Citat slut)
Se också:
A full report on the Transport of Mixed
Oxide Fuel and other Radioactive Cargoes by Ship in Europe is available on the
KIMO website www.kimointernational.org
or at:
KOMMUNENES
INTERNASJONALE MILJØORGANISASJON
LOCAL
AUTHORITIES INTERNATIONAL ENVIRONMENTAL ORGANISATION
PRESS
RELEASE
Monday
20th November 2006
Shipment of Ultra Hazardous Radioactive Cargoes on
Atlantic Osprey Provides Potential Terrorist Target
The Atlantic
Osprey, owned by the British Nuclear Group, will transport 1.25 tonnes of mixed
oxide fuel (MOX) fuel containing about 90kg of plutonium to Swiss utility
Nordostschweizerische Kraftwerke (NOK) in the next couple of days. The MOX will
be transported by sea from Sellafield to Cherbourg before it is delivered to
the Beznau plant in Switzerland overland. The route will pass close to one of
the most densely populated areas in the world and will cross some of the
busiest shipping lanes, therefore increasing the potential for collision and
making it easier for a potential terrorist attack.
Traditionally
MOX has been transported to and from Japan using purpose built vessels that are
of the best available technology currently in service. However shipments of MOX
to Switzerland, of which this is the second, are using the Atlantic Osprey, an
ex-roll on roll off ferry. The Atlantic Osprey has a single hull, single engine
and will travel unescorted throughout its journey unlike the shipments to Japan
which travel in purpose built vessels with twin engines, double hulls and naval
armament, with two vessels travelling together to provide support in case of an
attack.
The lack of
emergency planning in the event of a marine accident involving nuclear material
is also a serious issue along with the questionable integrity of the flasks
used to transport nuclear fuel. Evidence shows that ship borne fires last
longer on average and at a more intense heat than the safety criteria used in
flask stress.
The potential impact on coastal communities from an accident or
terrorist attack would be devastating.
Many coastal communities, including KIMO’s members, depend on an
environment that provides fresh, clean and healthy resources. The irreparable
damage to the environment, public health and economy that could arise as a
result of an accident involving a ship carrying nuclear waste would have
disastrous consequences.
KIMO
International President Councillor Angus Nicolson stated,
“KIMO remains
convinced that the transport of nuclear materials should be halted and that
such materials should be stored at the point of production. However should
these shipments go ahead Governments should be insisting that the highest
standards of ship and security arrangements are in place to protect their
citizens.
This means
that the Best Available Technology (BAT) should be applied to the ships and
flasks used in European shipments and should be at least to the same standard
to the ships that are used for MOX shipments to Japan. The arrangements
surrounding these proposed shipments are flawed and second rate.
It is
absolutely irresponsible in this day and age where we are requiring super
tankers carrying oil to have double hulls to protect our marine environment
that these dangerous cargoes are being transported in an ex roll on roll off
ferry with a single engine and single hull through some of the most populated
areas of Europe with no escort.
KIMO stresses
that if an attack by terrorists succeeds in an incident involving a severe
long-term fire, breaching shipping casks and/or sinking a nuclear transport
vessel, the consequences would be comparable to the most severe accident that
authorities insist is too improbable to be considered.”
A full report
on the Transport of Mixed Oxide Fuel and other Radioactive Cargoes by Ship in
Europe is available on the KIMO website www.kimointernational.org
For more information contact, Mr Rick Nickerson,
Secretariat
c/o Shetland Islands Council, Environment &
Transportation Dept., Grantfield, Lerwick, ZE1 0NT Tel 00 44 (0) 1595 744800
Fax 00 44 (0) 1595 695887
mobile 0776 833 1936
Kimopr1106.doc
Publicerad:
2007-09-20
SELLAFIELD.
Här upparbetas de svenska atomsoporna.
Foto: AP
Svenskt
kärnbränsle till Sellafield
Klart
idag: 4,8 ton utbränt kärnbränsle ska upparbetas – transporten hemligstämplas
Nu är det klart att Sverige transporterar ytterligare 4,8 ton utbränt
kärnbränsle till brittiska Sellafield.
I retur kommer 1,8 kilo rent plutonium och tonvis med
uran.
– Vi tar tillbaks det, men det finns ännu ingen färdig
lösning för slutförvar, säger Erik Welleman, enhetschef vid
Strålskyddsinstitutet SSI.
Det är SSI som idag torsdag gav sitt slutliga tillstånd till transport av
det 40 år gamla kärnbränslesoporna från forskningsreaktorn R1, som låg vid
Tekniska högskolan i Stockholm och las ner på 1970-talet.
- Vi har väntat på svar från Sellafield att de kan
garantera säkerheten. Nu har vi fått det och därför har vi idag beslutat ge
tillstånd för transporten, säger Erik Welleman, ansvarig för kärnteknik och
transport vid SSI.
Det handlar om 4,8 ton mycket giftigt avfall, som
mellanförvarats i Studsvik.
– Det har delvis korroderat och tidvis varit i dåligt
skick. Och det här blir ett sätt att ta hand om det som är bra,säger Welleman.
– En fortsatt mellanlagring skulle innebära att
avfallsproblemet överlämnas till kommande generationer.
När transporten av de gamla svenska atomsoporna sker är
hemligstämplat.
Likaså hur. Men SSI har godkänt transportbehållaren.
Transport av svenskt kärnbränsle brukar ske till sjöss med det specialbyggda
fartyget M/S Sigyn. Det utbrända bränslet förvaras inneslutet i
transportbehållare med 30 centimeter tjocka stålväggar.
– Jag kan inte gå in på detaljer kring transporten, av
säkerhetsskäl, säger Welleman.
Bränslet består av metalliskt uran, som bildat bland
annat plutonium under användningen.
Upparbetningsanläggningen i Sellafield kommer att
separera bland annat plutoniet, men större delen av de 4,8 ton som skickas iväg
kommer tillbaka.
– Det blir cirka 1,8 kilo plutonium, som blir nytt
mox-bränsle. Sedan finns det också separerat uran, som ska slutförvaras.
Sverige har ännu ingen godkänt plats för slutförvaring av
utbränt kärnbränsle. Flera kommuner i landet har visat intresse, men ingen vet
ännu var atomsoporna till slut hamnar.
Fakta:
Mox-bränsle, blandoxidbränsle, är mer radioaktivt än vanligt kärnbränsle.
Det tillverkas enligt en metod där förbrukat kärnbränsle i form av upparbetat
uran och plutonium blandas. Mox står för Mixed Oxide Fuel och bränsletypen har
kritiserats av bland annat Greenpeace.
Svenska regeringen måste ge tillstånd för använding av
Mox-bränsle. Ett sådant tillstånd gavs till kärnkraftsanläggningen i Oskarshamn
OKG redan 2001.
Transporten med R1-bränsle är inte den första – och inte
den största. Till den brittiska upparbetningsanläggningen Sellafield fördes
mellan åren 1978-1982 totalt 140 ton använt svenskt kärnbränsle från
reaktorerna Oskarshamn 1 och 2. Atomsoporna delades upp i plutonium, uran och
avfallsprodukterna.
Enligt ett snart 30 år gammalt avtal mellan OKG och
brittiiska upparbetningsföretaget BNFL tar britterna hand om avfallsprodukterna
och OKG får tillbaka 900 kilo plutonium och 136 ton uran.
Utskriftsdatum: 2007-09-20
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article829602.ab
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article829602.ab
© Aftonbladet Nya Medier
Tipsa oss!
MMS & SMS: 71000
Mejla: 71000@aftonbladet.se
Ring: 08 - 411 11 11
MMS & SMS: 71000
Mejla: 71000@aftonbladet.se
Ring: 08 - 411 11 11
Ingeborg Kleinhans 22/9 2007
När det gäller artikeln i Aftonbladet med rubriken
"Svenskt kärnbränsle till
Sellafield" som jag skickade för två dagar sedan återkommer jag inom
kort med ett meddelande av Greenpeace som har
överklagat beslutet. Det fanns också ett inslag i TV:s Rapport där miljöministern
medverkade. Visserligen har den norska och den iriska regeringen protesterat
mot beslutet i augusti men Andreas Carlgren ansåg att myndigheterna i
Sellafield och SSI hade gett tillstånd och därmed skulle allt vara oké. Efter
min åsikt har inte en myndighet ansvaret utan regeringen. - Enligt ett
meddelande från "tv4nyheterna" kommer transporten att ske med
fartyget "Atlantic Osprey", alltså inte med MS Sigyn.
Det hela hänger ihop med tillverkningen av MOX-bränsle som ska sättas in i Oskarshamn. För några år
sedan hade den dåvarande regeringen redan gett tillstånd för detta, något som
enligt min åsikt är ett fruktansvärt misstag. De gällde då MOX-bränsle av
avfallet som förut hade skaffats till Sellafield. Oklart för mig är om
MOX-bränslet under tiden har skaffats till Oskarshamn. Det som upprörde mig när
jag tittade på TV-inslaget var att representanten för SSI, Erik Welleman,
medgav att utsläpp från Sellafield till "Atlanten" skulle ske men att
det rörde sig om små mängder. Han sade "Atlanten" men Sellafield
släpper ut radioaktivitet till den Iriska Sjön. Vi får hoppas att Greenpeace
har framgång med sitt överklagande. Greenpeace hade redan för
några år sedan reagerat när det var frågan om användning av MOX-bränsle i
Oskarshamn. - Transporten ska ske "hemligt". Jag förmodar att detta
sker på grund av den stora terroristfaran. För några år sedan ansåg en
organistion att det är hur lätt som helst att göra en bomb av atom-bränslet.
Men eftersom t. o. m. kineserna har via dator insikt i den tyska regeringens
data-nät, borde även denna transport inte betyda en hemlighet för slipade
terrorister. Läs gärna en gång till Vänsterpartiets bifogade motion.
Tuffare
krav för att frakta kärnbränsle
OSKARSHAMN Statens
kärnkraftsinspektion, SKI, skärper säkerhetskraven på m/s Sigyn innan fartyget
får börja frakta MOX-bränsle från England till Simpevarp.
|
Sigyn, som i dag mest används för att frakta använt
kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken till centrallagret Clab i
Simpevarp, är redan i dag utrustad med både hängslen och livrem vad gäller
säkerheten.
Men SKI kräver ännu mer hängslen och livremmar innan Sigyn får börja frakta hem det använda kärnbränsle som i England upparbetats och blandats till så kallat MOX-bränsle.
MOX-bränsle är en blandning av uran och plutonium. Plutonium är råvara i många kärnvapen. Därför ställs också högre krav på säkerheten vid transporter av material som innehåller plutonium. Plutonium får inte komma i orätta händer.
Transporter av MOX-bränsle är skyddsklassade och SKI vill bland annat att möjligheterna att sända krypterade meddelanden från Sigyn ska utredas vidare. Dessutom kräver SKI ännu mer av krypterade radio- och larmsystem ombord på Sigyn.
Men SKI kräver ännu mer hängslen och livremmar innan Sigyn får börja frakta hem det använda kärnbränsle som i England upparbetats och blandats till så kallat MOX-bränsle.
MOX-bränsle är en blandning av uran och plutonium. Plutonium är råvara i många kärnvapen. Därför ställs också högre krav på säkerheten vid transporter av material som innehåller plutonium. Plutonium får inte komma i orätta händer.
Transporter av MOX-bränsle är skyddsklassade och SKI vill bland annat att möjligheterna att sända krypterade meddelanden från Sigyn ska utredas vidare. Dessutom kräver SKI ännu mer av krypterade radio- och larmsystem ombord på Sigyn.
|
|
Vill övervaka kärnbränsletransporter
Publicerad 8 oktober 2007 - 13:35
Uppdaterad 8 oktober 2007 - 17:43 |
EU-länderna kan få större möjligheter att ingripa mot
kärnbränsletransporter i framtiden.
I ett EU-projekt pågår arbetet att ta fram ny
lagstiftning på området. I förra veckan efterlyste svenska politiker striktare
övervakning då fartyget Atlantic Osprey passerade den svenska kusten med
kärnbränsle.
Publicerad: 2008-07-08 00:01
|
SKB på plats i Almedalen med m/s Sigyn
Under hela
Almedalsveckan som avslutas på fredag finns SKB på plats i Visby hamn med
fartyget m/s Sigyn, fartyget som normalt transporterar radioaktivt avfall.
M/s Sigyn har
byggts om till något av en flytande konferensanläggning. Varje dag hålls en rad
aktiviteter ombord på Sigyn, såväl av SKB som av andra aktörer. Och det är på
Sigyn som SKB nu passar på att ge en bred information om sin verksamhet, men
fokus står på valet av plats för slutförvaret.
Tiden närmar sig med hast när SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB), ska välja platsen för slutförvaret för använt kärnbränsle. Det står mellan Forsmark i Östhammars kommun och Oskarshamn. Förberedelserna pågår för fullt.
Säkerhetsanalysen av de båda platserna blir färdig våren 2009 och först då blir det klart vilken plats som väljs.
- Efter det räknar vi med att det tar ett år att ta fram ett komplett ansökningsunderlag som skickas till regeringen, säger Carl Sommerholt, informationschef vid SKB.
Under Almedalsveckan vill Carl Sommerholt trycka på tidsplaneringen för slutförvaret för använt kärnbränsle:
- Efter 30 års forskning och ett omfattande arbete har vi kommit mycket nära den tidpunkt då vi får den här frågan prövad. Därför tycker vi att det är viktigt att vi träffar så många som möjligt och berättar vad vi håller på med, säger han.
Både politiker och tjänstemän från Östhammars kommun finns på plats för att ge sin syn på och informera om slutförvarsfrågan. Oskarshamn och Östhammar har ställt sig positiva till en etablering av slutförvaret under förutsättning att säkerhetskraven uppfylls. I dag, tisdag, har de båda kommunerna en gemensam aktivitet.
Temat för SKB är Beslutförvar, där syftet är att informera beslutsfattare och opinionsbildare om SKB:s kommande platsval och ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle.
På torsdag håller SKB bland annat ett seminarium med rubriken Effektivt beslutsfattande i komplexa frågor. Ämnet är aktuellt då ett politiskt beslut snart måste fattas om hur Sverige ska förvara sitt använda kärnbränsle.
På m/s Sigyn får allmänheten möjlighet att träffa SKB:s ledning och se en utställning om det svenska kärnavfallet.
När ansökan är inlämnad och granskad behövs politiska beslut på lokal och nationell nivå innan Sverige kan börja bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle: ett säkert förvar som skyddar människa och miljö under lång tid.
Tiden närmar sig med hast när SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB), ska välja platsen för slutförvaret för använt kärnbränsle. Det står mellan Forsmark i Östhammars kommun och Oskarshamn. Förberedelserna pågår för fullt.
Säkerhetsanalysen av de båda platserna blir färdig våren 2009 och först då blir det klart vilken plats som väljs.
- Efter det räknar vi med att det tar ett år att ta fram ett komplett ansökningsunderlag som skickas till regeringen, säger Carl Sommerholt, informationschef vid SKB.
Under Almedalsveckan vill Carl Sommerholt trycka på tidsplaneringen för slutförvaret för använt kärnbränsle:
- Efter 30 års forskning och ett omfattande arbete har vi kommit mycket nära den tidpunkt då vi får den här frågan prövad. Därför tycker vi att det är viktigt att vi träffar så många som möjligt och berättar vad vi håller på med, säger han.
Både politiker och tjänstemän från Östhammars kommun finns på plats för att ge sin syn på och informera om slutförvarsfrågan. Oskarshamn och Östhammar har ställt sig positiva till en etablering av slutförvaret under förutsättning att säkerhetskraven uppfylls. I dag, tisdag, har de båda kommunerna en gemensam aktivitet.
Temat för SKB är Beslutförvar, där syftet är att informera beslutsfattare och opinionsbildare om SKB:s kommande platsval och ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle.
På torsdag håller SKB bland annat ett seminarium med rubriken Effektivt beslutsfattande i komplexa frågor. Ämnet är aktuellt då ett politiskt beslut snart måste fattas om hur Sverige ska förvara sitt använda kärnbränsle.
På m/s Sigyn får allmänheten möjlighet att träffa SKB:s ledning och se en utställning om det svenska kärnavfallet.
När ansökan är inlämnad och granskad behövs politiska beslut på lokal och nationell nivå innan Sverige kan börja bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle: ett säkert förvar som skyddar människa och miljö under lång tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar